Därför har jag slutat skänka pengar!

Efter att ha haft fadderbarn i olika organisationer i över fyrtio år så har jag nyligen avsagt mig ett åtagande i SOS Barnbyar. Orsaken ses nedan. Det är lönelistan för 2016 så det lär väl inte vara lägre löner nu. 
Observera att Postkodlotteriet bl a vägrar uppgifter.

Hela listan (månadslöner 2016, brutto, chefer inom biståndsbranschen):

1. Anna Ryott                         146 657 kr
VD, Swedfund

2. Yves Leterme.                     137 740 kr (14 362 €)
Generalsekreterare, IDEA

3. Isabella Lövin                      130 000 kr
Minister för internationellt
utvecklingssamarbete och klimat,
Regeringskansliet

4. Charlotte Petri Gornitzka    121 400 kr
Ordförande, Biståndskommittén (DAC),
OECD      
 
5. Anneli Rogeman                    71 850 kr (We effect)
VD, We Effect och Vi-skogen      38 150 kr (Vi-skogen)
                                                    110 000 kr (Totalt)

6. Rudolph Cleveringa              105 755 kr (11 027 €)
Verkställande sekreterare,
Global Water Partnership

7. Sven-Eric Söder                     101 000 kr
Generaldirektör,
Folke Bernadotteakademin

8. Lennart Båge,                         100 000 kr
Vik. Generaldirektör, Sida

9. Annika Rembe                         99 000 kr
Generaldirektör, Svenska Institutet

10. Håkan Wirtén                         97 000 kr
Generalsekreterare, Världsnaturfonden

11. Ulrika Modéer                         96 400 kr
Statssekreterare, Regeringskansliet

12. Torgny Holmgren                   96 000 kr
VD, Stockholm International
Water Institute

13. Elisabeth Dahlin                     95 500 kr
Generalsekreterare, Rädda Barnen

14. Johan Kuylenstierna              95 000 kr
VD, Stockholm Environment  Institute

15. Anders Danielsson                 93 000 kr
Generalsekreterare,
Svenska Röda Korset

16. Morten Kjaerum                       92 000 kr
Direktör, Raul Wallenberg Institute

17. Magnus Lindell                        88 500 kr
Chef för internationell verksamhet,
Riksrevisionen

18. Iina Soiri                                   85 000 kr
Direktör, Nordiska Afrikainstitutet

19. Véronique Lönnerblad            84 247 kr
Generalsekreterare, Unicef Sverige

20. Mariann Eriksson                    80 000 kr
Generalsekreterare, Plan Sverige

21. Marie Ottosson                        79 300 kr
Vik. Överdirektör, Sida

22. Catharina Gehrke                    78 700 kr
Generalsekreterare, SOS Barnbyar

23. Sonja Daltung                          77 000 kr
Kanslichef, Expertgruppen för
Biståndsanalys (slutade dec. 2016)

24. Kristina Henschen                    76 475 kr
Kanslichef, Union to Union

25. Catharina Schmitz                    75 000 kr
Landsdirektör Sverige, Niras Indevelop

26. Robert Hårdh                             75 000 kr
Chef, Civil Rights Defenders                  

27. Peter Giertz                                73 868 kr
VD, FCG Sverige

28. Erik Lysén                                  73 000 kr
Svenska kyrkans internationella chef,
Svenska kyrkan

29. Maria Andersson                       71 060 kr
Generalsekreterare, RFSU

30. Karin Lexén                                71 000 kr
Generalsekreterare,
Naturskyddsföreningen (tillträdde
mar. 2017)

31. Anna Sundström                        69 000 kr
Generalsekreterare,
Olof Palmes Internationella Center
(tillträdde feb. 2017)

32. Ann Svensén                              65 520 kr
Generalsekreterare, Individuell
Människohjälp

33. Anna-Karin Johansson,             65 300 kr
Generalsekreterare, Svenska
Afghanistankommittén

34. Jonas Borglin                              65 000 kr
VD, Näringslivets internationella råd

35. Anna Lindenfors                         64 488 kr
Generalsekreterare,
Amnesty Sverige

36. Katinka Lindholm                        63 200 kr
Generalsekreterare, Sverige för UNHCR

37. Pernilla Trägårdh                         63 000 kr
Chef internationellt utvecklingssamarbete,
Statistiska centralbyrån

38. Lena Ag                                        63 000 kr
Generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

39. Lisa Sjöblom                                60 000 kr
Generalsekreterare, Forum Syd

40. Jakob Wernerman                        59 000 kr
Chef internationellt utvecklingssamarbete,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

41. Johan Pettersson                         59 000 kr
Generalsekreterare, Oxfam Sverige

42. Ingela Holmertz                             58 500 kr
Generalsekreterare, Action Aid

43. Victoria Palmgren                         52 000 kr
T.f. Enhetschef globala enheten,
Universitets och högskolerådet

44. Catherine Isaksson                       51 800 kr
Generalsekreterare, Centerns
internationella stiftelse

45. Mari Mörth                                      51 500 kr
Generalsekreterare, Läkare utan gränser

46. Tiina Nummi-Södergren                50 000 kr
Generalsekreterare, My Right

47. Anders Malmstigen                        48 000 kr
Generalsekreterare, Svenska
Missionsrådet

48. Martin Ängeby                                48 000 kr
Generalsekreterare, Swedish
international liberal center

49. Bo Forsberg                                   47 525 kr
Generalsekreterare, Diakonia

50. Ylva Bergman                                 47 000 kr
Chefredaktör, OmVärlden

51. Niclas Lindgren                              46 500 kr
Direktör, Pingstmissionens
Utvecklingssamarbete

52. Chris Ormalm                                 46 000 kr
Generalsekreterare, Green forum

53. Edvard Agrell                                 45 000 kr
Generalsekreterare, Kristdemokraternas
internationella center

54. Joel Nilsson                                    39 000 kr
Verksamhetsledare, Vänsterpartiets
internationella forum

55. Gabi Björsson                                35 130 kr
Generalsekreterare, Afrikagrupperna   

56. Ola Rosling                                     23 175 kr (halvtid)
Direktör, Gapminder Foundation

57. Charlotte Bohman                         12 000 kr 
Generalsekreterare, Hand in hand                 (volontärsarvode)

Valt att inte delta i lönelistan:
Jarl Hjalmarson Stiftelsen
Postkodlotteriet
UNHCR Norra Europa
UNDP Sverige

Optimisten och Pessimisten

Idag är det lördag....

.....och jag har redan ätit två frukostar!
En kl 03.30 och en 09.00.
Är det fullmåne eller?
För när det är hart när omöjligt att få igen boetterna så brukar detta naturfenomen förekomma.
Men när jag tänker efter så måste det varit fullmåne varannan natt den sista månade.
Jag läser och jag läser eller rättare sagt lyssnar, och när berättarrösten låter för entonigt går jag upp och smäller i mig en knäckis med varm mjölk. Inte för att jag gillar varm mjölk men någon sa att  det är rogivande.
Inte fan vet jag men efter en halvtimma brukar jag somna av pur utmattning alltmedan berättaren avslöjar att mördaren visar sig vara den gamla snälla gumman i den röda stugan vid skogsbrynet.
Gäsp....

Optimisten och pessimisten...

....känner vi till som har levt länge och vad det paret roade oss med.
Fast om sanningen ska fram så var det före min tid men jag har hört talas om dom.
Alltnog, vissa dagar är man ju som den negative, ganska ofta skulle jag säga men det finns dagar med lite ljusglimtar och då känner man sig lite possitiv så idag tänker jag ikläda mig optimistens roll.
Ta vår vårdcentral t ex.
Efter att varit listad på landstingets "Närhälsa" och blivit bemött på ett icke önskvärt sätt av stafettläkare (vad sägs om en doktor som somnar?) så listade vi oss på en privat vårdcentral.
En inrättning som numera är helt privat, ägd av två personer varav en är läkare.
Vid första besöket hade jag en diagnos inom fem minuter! Bara det!
Jag har samma läkare sedan två år som är engagerad, påläst och som tar sig tid, igår t ex hade vi en dialog på 45 minuter och jag menar dialog.
Inget prat över huvudet på dig utan ett givande och tagande.
Förstår min oro utan att jag egentligen behöver påtala, skriver remisser till höger och vänster, väljer de snabbaste vägarna och följer upp.
Övrig personal är trevliga, flexibla och tillmötesgående och fixar alltid till det om det strular.
Det vore önskvärt att alla vårdcentraler fungerade på det viset.
Så, för omväxlings skull är jag nöjd!

Never ending story...

Trodde ni att det slutade där, igår alltså?
Nänänä!
Ersättningsmediciner fanns alltså inte heller och eftersom vårdcentralen ligger ganska nära så rekommenderade jag Husbonden att kliva in på denna för övrigt väldigt välfungerande klinik för att be om ytterligare ett recept och då helst kontrollera att det fanns på droghandeln.
Samtidigt passade han på att ta sin årliga influensaspruta.
Tilläggas kan att han var iklädd vardagskläder som alldeles säkert luktade både häst och annat.
Säkert är, att man kan inte anklaga honom för att vara särkilt fin i kanten.
Ibland skulle jag önska att han var liiiiite mer medveten om hur han ser ut.
Men, man kan inte få allt, han är ju snäll i hemmet!
Sagt och gjort så fram på eftermiddagen drog han iväg till apoteket igen bara för att ringa hem och meddela att något recept inte var inringt.
Alltså, min man får sällan psykbryt nu för tiden (det var värre förr) och det fick han inte nu heller men en viss frustration kunde jag ana i rösten för han lät som att han sprungit väldigt fort.
Men som sagt vårdcentralen ligger strax bredvid så han klev in igen och efterfrågade sitt recept och sipåfan, doktorn hade inte hunnit ringa in detsamma.
Så, nu i skrivandets stund har Husbonden åter kört till orten vid älven för att om möjligt få ut sin medicin.........

Jävla skitland.....

Ibland rinner det över! För det mesta faktiskt!
Ta apoteken t ex.
Jag kan inte påminna mig att apoteket inte hade den medicin på lager som läkaren förskrivit innan de intelligensbefriade förståsigpåarna privatiserade denna serviceinrättning.
Husbonden har en medicin som faktiskt är livsnödvändig och för mer än en vecka sedan skulle han hämta ut densamma men tyvärr, den fanns inte inne men om en vecka så skulle den finnas.
Igår var mannen där igen men tyvärr, den fanns inte inne men om ca tio dagar så kanske den skulle finnas.
Den sista kapseln svalde han igår. 
Jag ringde vårdcentralen och bad om en ersättningsmedicin och fram på eftermiddagen ringde de tillbaka och meddelade att nu finns den att hämta på apoteket.
Husbonden ringde nyss från apoteket ganska frustrerad och inte heller dessa kapslar finns att tillgå!
Inte någonstans bland apoteken i en radie av tio mil!
Det är möjligt att det finns i Stockholm, inte fan vet jag men skulle det knipa så får man väl sätta sig i bilen och köra 100 mil t o r men ska det var så här?
Den här situationen är snarare regel än undantag.
Man måste alltid besöka apoteket mer än en gång vid varje tillfälle man ska fylla på medicinerna och man kan undra varför.
Ofta händer det att tillverkaren inte kan leverera t ex.
En av mina mediciner får inte bytas till billigare variant, då måste den beställas, alltså får jag göra ytterligare ett besök.
Enligt personalen på apoteket så fungerar inköpen av mediciner som en aktiemarknad och styrs uppifrån och då kan man ju fundera på vilka det är som tjänar på kalaset, inte fan är det vi.

Förlåt.....

Att det ska vara så svårt att säga!
Ursäkta duger också.
Eller: Det var inte meningen, ledsen att det blev så galet. 
Lite längre men om det kommer från hjärtat helt OK.
Att ge förlåtelse däremot är en helt annan femma.
Att ha överseende med oförrätter, stryka över och gå vidare borde man göra tycker många.
Men det tycker inte jag!
Småsaker är inget att hänga upp sig på, verkligen inte men när man blir sviken, trampad på, förbisedd och lurad då finns ingen förlåtelse att ge.
Men för din egen skull ska du förlåta säger "förståsigpåarna", då mår du bättre.
Nix, inte jag! Tvärtom! Jag skulle må sämre! 
Och hur ska det gå till när dom inte ens ber om förlåtelse?
Min pappa sa alltid: Hut går hem, ibland tar det bara lite längre tid!
Så, nu väntar jag!

Att skylla på någon annan....

....går inte!
Helst vill jag banka mig själv i huvudet med något hårt, riktigt hårt, typ en stor gråsten.
Varför det då?
Jo, vid valet av ny ugn växlade jag två siffror i beteckningen, köpte och monterade in en ugn UTAN det som var det absolut viktigaste nämligen självrengöring.
Denna fantastiska uppfinning som gör att man alltid har en ren och fräsch ugn.
Allt annat har den! Ånga, varmluft, stektermometer m.m. m.m. men inte pyrolys.
Jag blir vansinnig! För att inte tala om stackars Huliganen som har släpat hem skiten och monterat in den. 
Invigde med att steka en kyckling igår och vips var det fastbränt fettstänk överallt i ugnen.
Inga problem trodde jag tills jag hade läst manualen utan att hitta inställningen för självrengöringen och långsamt kom till insikt om att jag köpt fel ugnshelvete.
JAG HATAR ATT GÖRA REN UGNEN!
Nu är frågan: rycka ut nyss nämnda vitvaran och slå sönder den med en slägga?
Rycka ut den och rea den på blocket?
Bita ihop, inhandla olika kemikalier för ugnsrengöring samt tillbringa de nästa tio åren med att skura den efter varje användning?

På förekommen anledning.....

De rev och slet uti möbler och sängar

och lyfte på mattor på jakt efter pengar.

De öppnade ugnen och grävde i spisen

och vände på urnan på kakelugnsfrisen.

Man talade gråtmilt och vänt om den döda

som levt eremitliv och mött sådant öde.

Men när gumman levde kom ingen på tanken

att hon var nåt annat än pengar på banken.

När röjningsarbetet var färdigt för dagen

så åt de och drack, för att få nåt i magen.

Sen återtod bara det slutliga provet,

att dela så lika som möjligt på rovet.

Nu hårdnade blicken och orden blev kalla

och avunden lyste som grönaste galla,

det fanns ingen ände på bråket och kivet

och alla blev ovänner för resten av livet.

Sedan sist.....

Andraskörden är bärgad och vinterförrådet kommer att klara sig.
"Husebilen" har vädrats några dagar i Småland och på Öland, visserligen bara fem dagar men vädret och färgerna var fantastiska.
Så det bästa, provtagningar och undersökning av magen gav positiva resultat.
Nu när vi ändå är inne på ämnet: Är det någon som gjort koloskopi?
Jättelattjo....om man har förmågan att se det med humor vill säga.
En vecka med bara mesig mat, det vill säga inga grönsaker, ingen frukt, inga fibrer.....
Dagen innan börjar det roliga! Lätt frukost sedan laxermedel och sedan ingen mat förrän efter undersökning, ca 36 timmar med bara vatten, två glas i timman. På kvällen ett glas jox och sedan öppnas kranen! Sova 30 minuter, sitta på toa lika länge o s v, o s v.....
På morgonen ett nytt glas jox....
Jaha, hur hålla tätt under färd till sjukhuset? Jo man tager ett styck blöjbyxa som barnbarnet sedan länge slutat använda, klipper till den i lämplig storlek och vips kan man förflytta sig från A till B utan att eventuellt få totalsanera bilen efter.
Så har vi den underbara munderingen man ska ikläda sig inför undersökningen.
Kalsonger av något pappersmaterial och observera öppna där bak, därpå en lång skjorta också öppen därbak, sedan en annan skjorta framåtknäppt och sist strumpor, tossor och mössa. 
Synd att jag inte tog med hem för kommande Hallowen.
Hur undersökningen avlöpte? Jodå, efter en och halv timmas svärande (jag) och mörbultande/knådande av magen så smakade den torra ostmackan och teet som man bjöds på helt fantastiskt och resultatet av undersökningen gjorde att det smakade ännu bättre.
Så förhoppningsvis kan det bli knäoperation nummer ett (efter fyra inställda) och kanske nummer två ganska snart därefter och förhoppningsvis kan jag bugga till nästa sommar. 

Utsikten från Husbilsfönstret på morgonen.

Tiden går fort....

....när man har roligt heter det ju och den går djävligt långsamt när man har tråkigt.
Då måste jag ha konstant roligt för tiden flyger fram utan kontroll så det ordstävet stämmer inte!
Jag har inte alls roligt, inte alla dagar i veckan i alla fall.
Och nu kommer gnället! 
Fyra inställda operationer, provtagningar i sådan mängd att blodbrist är bara förnamnet, röntgen på längden och tvären, mediciner och mediciner för biverkningar av medicinerna, konstigt att man behöver äta när man blir mätt på piller.
Det ultimata läget är sitta, inte stå och inte gå i någon större utsträckning.
Hur djävla roligt är det?
Och ändå går tiden fort, alldeles för fort och jag kan inte utnyttja tiden om jag inte blir opererad, först en gång och sedan en gång till.
Livet går förbi, är satt på vänt och tiden går fort!
Detta kan kallas en litania, en klagolåt men ibland måste man lätta på trycket.

Simon Pushes Golden Buzzer For The Most Difficult Song In The World!

Du ska inte snacka om gäddhäng....

....förrän du sett min arm.
Då kan vi börja resonera om saken.
Fast det sitter nedanför det normala hänget i höjd med armbågen. Det blir alltså det ena fladderpåsen efter den andra. Fast den andra är inte så sladdrig utan mer stenhård.
Förklaring enligt följande: När man ska göra CT-scan ska man pimpla i sig minst en liter vatten en stund innan. Då blir man väldigt nödig kan man milt påstå.
Så ska man pumpas i kontrastvätska genom ett kärl.
Test på vänster arm, njet, fungerer icke!
Försök på höger arm och det ser ut att fungera.
"Det kommer att kännas varmt och du kanske blir kissnödig" säger den rara, manliga människan.
Herreminje, jag som redan är mer än nödig av allt vattnet.
Så kör maskinen igång! 
"Hålla andan, andas! Håll andan, andas!  Känner du någon värme?"
"Nej, men det gör djävligt ont i armen!" svarar jag.
Stopp och belägg!
Kärlet har brustit och kontrasten har pumpat ut i armen istället.
Alltnog, det löste sig till sist med en nål på handledens utsida och lite mindre tryck på kontrasten.
Resten av dagen och imorgon är det nog inge idé att gå någonstans, måste dricka minst två liter om dagen. Låter enklare än vad det är för en som aldrig är törstig.
 

Treårspresenten....

....som Calle fick har förräntat sig.
Han fick nämligen fyra dvärg/silkeshönor och en tupp i  födelsedagspresent för en tid sedan.
Och sipåfan, nu har en söthöna ruvat fram nio små dunbollar och fler är på gång.
Ska bli roligt att se Calles förtjusning när han kommer hem från dagis idag.

Bonnonge....

....säger vi här på landet, andra säger lantbrukarbarn men det är skit samma.
Lycka är att bli hämtad på dagis av en farfar på traktor.

 

Finfördelat....

...intill obegripligt ska det vara! Vrängas och vridas intill minsta beståndsdel.
Experter av alla kategorier får stort utrymme i media beträffande politikers agerande vid utfrågande och debatter.
Någon är fullt övertygad om att man kan läsa ut det mesta av gesterna och har t o m satt namn på lite olika. Allt går att läsa ut av hur man viftar och slår i luften.
Någon annan, en "retorikexpert" vränger och vrider på polikernas ordval och kan därav praktiskt taget avgöra hur valet går.
Så har vi resten av proffsgänget som allt efter sin egen övertygelse låter sina omdöme färgas och samtidigt har så dålig självkännedom så de inte tror att det märks.
Tacka vet jag debatterna med Erlander, Hedlund, Sträng m fl.
Hedlund t ex kunde utan vidare säga:"Det vet jag inte!" Tillstod utan tvekan att han inte hade svar på frågan. 
Ring mig om ni hör en enda av tjötrövarna i dag som vågar tillstå det.

Genialiskt....

...tips från DDT!
Istället för sylt så använder man Avokado i grottorna.
Att jag inte tänkte på det?
Världens bästa bantartips: Blanda allt det du tycker är det bästa du vet med Avokado och kilona rasar!
Tänk själv, chokladpudding med Avokado. UÄÄÄRK!
Havskräftor med Avokado. Fyttifan!
Eller fläsk med löksås garnerat med Avokado. Hellre svälter jag ihjäl (ingen större risk med mina fettdepåer).
Tror faktiskt inte att ens socker skulle göra denna gröna gegga ätbar.
Som ni förstår så är inte Avokado min favoritmat och inte DDT:s heller.

Erkänner.....

...jag är en förtappad själ. 
Svag i anden och i total avsaknad av karaktär.
Har sedan en tid försökt ta bort sockret helt och hållet och det går bra, hyfsat bra.
Ungefär lika länge har det molat en tanke i huvudet, nämligen den att baka Hallongrottor.
Motivationen har varit att det behövs lite gott att bjuda på när det kommer besök.
Eller: även om det fattas hallonsylt så är det lämpligt att ta vara på päronen i form att just päronsylt/marmelad.
Barnbarnet är över måttan förtjust i sylt så då kan han ju få lite variation i form av en kaka med just det.
Så igår skred jag till verket fullt och fast övertygad om att jag absolut inte skulle smaka på degen, sylten eller de färdigbakade grottorna.
För säkerhets skull gjorde jag dubbel sats.
Resten kan man räkna ut med baken(t)!
Nästa gång jag faller för trycket ska jag fylla dom med något äckligt! Vad nu det skulle vara? Förslag? Någon?

Omodern mat.....

Alltså, hur kan mat bli omodern? Eller modern för den delen!
Smakar det bra och faller mig på läppen så har det väl ingen betydelse att det var inne att äta på t ex 80-talet?
Ta friterad camember med hjortron eller flygande Jakob och ännu värre chokladpudding (riktig alltså) med vispgrädde för att inte tala om marängsviss, you name it....
Går inte! Helt ute! 
Nä, det ska vara rå fisk med kokt ris inrullad i ett ätbart papper doppat i stark sås.
Fast det har ju varit på modet ganska länge så det kanske är ute nu.
Det sista är att man måste ha mobiltelefon för att kunna äta på vissa restauranger.
Måste ladda ner en app!
Boka tid först, vilket får en att tro att det är ett väldigt besökt ställe, men när man gör entré på utsatt tid så möts av en ganska tom lokal.
En burk popcorn sätts i handen på en och så visas men till bordet, sedan börjar det roliga.
Alla halar upp sina mobiler och börjar scrollar upp och ner och fram och tillbaka för att slutligen beställa genom att knappa in en mängd smårätter typ munsbitar.
Efter en stund så plingar det till i mobilen och man får gå och hämta beställningen på en planka som placeras i en för ändamålet avsedd ställning på bordet.
Om man till äventyr inte skulle bli mätt så knappar man in en ny omgång för avhämtning.
Detta "koncept" sprider sig som en löpeld över landet och finns i snart sagt varenda stad och inget ont i det, det smakar alldeles utmärkt men är förhållandevis dyrt. 
Svensk husmanskost är varken ute eller inne, inte modernt eller omodernt och man blir redigt mätt på t ex kålpudding, kalopps, stekt fläsk med löksås, ärtsoppa och pannkakor, kokt torsk med äggsås......

Aldrig får man vara glad

Inte nog med tröskhelvetet havererade precis när Husbonden kläckte ur sig att det blir mer korn än väntat trots torkan utan nu blir det inga kräftor heller.
Hur motigt kan det vara?
Vår fiskare och tillika hovleverantör av de fetaste, godaste livs levande burkräftor har lidit skeppsbrott.
I vintras sprang båten läck och på en liten stund sjönk hela flytetyget till havets botten.
Som tur var sjöräddningen på plats innan skepparen fick gå i livbåten men  för att citera honom: Adrenalinpåslaget var kraftigt en stund.
Så där befinner vi oss nu, snart är augusti slut och inte en enda kräfta så långt ögat når.
Finns ju i fiskaffären säger en del, men sorry, jag måste koka själv och dom ska vara levande (ja, jag vet men jag vänder bort huvudet när jag stoppar i dom) och storlekssorterade, inte för salta och gudsigförbarme och framför allt inte överkokta för att dom ska uppfylla mina smaklökars sug.
Allra godast är dom tre, fyra, fem första kräftorna, ljumna ....halleluja!
Beträffande båten så är den bärgad och ligger på varv så vem vet, kanske man kan ha kräftor på julbordet. Hoppas det, för den läckerheten kan jag äta året runt och notera jag pratar om havskräftor och inget annat!

Politik.....

....ska man helst inte prata om offentligt.
Det är helt OK att sitta vid köksbordet och diskutera men att tala om vad man ska rösta på är lite tabu har jag märkt.
Om man inte är av den uppfattningen att det är viktigare att vara "med i rörelsen"  än vad "rörelsen" egentligen står för. Då finns det liksom inget att diskutera.
Men nu ska jag ta bladet från munnen och avslöja vilket parti som stämmer väldigt väl för mig med några få avvikelser, men man kan inte få allt.
Landsbygdspartiet oberoende.LPo, lägg det på minnet!
Efter att ha läst deras partiprogram så bestämde jag mig och som f.d. centerväljare (av naturliga skäl) så, för att citera ett känt kosttillskott: Det funkar för mig! 
På kuppen har jag lärt mig något som gått mig förbi, nämligen genom att skriva in det parti man röstar på med en blank röstsedel om det skulle vara så att röstsedlar inte finns i vallokalen.
Man måste dock vara noga med att stava korrekt!
Så: lovar och svär att aldrig prata politik här på bloggen mer! (tror jag)

Budleja......

....även kallad Fjärilsbuske blommar för fullt.
Andra år har det kryllat av fjärilar vid den här tiden bland de vackra blomkolvarna men icke i år.
Som mest har jag sett två på samma gång så inte är det någon trängsel precis.
Vad ska man skylla på?
Får väl bli den förbannade torkan då.
Något gott har den i alla fall haft med sig och det är att slemsäckarna aka sniglarna lyser med sin frånvaro. Har sett max tio under hela sommaren. Hoppas dom torkar bort för gott men det är väl en nåd att stilla bedja om.

I brist på nya fjärilsbilder så blir det gammal skåpmat.

Allvarligt talat....

Om du vägrar ta en annan person i hand och klart och tydligt visar att den personen på ett eller annat sätt inte är värdig den artighetsgesten så får DU 40.000:- i skadestånd.
Föräldrarna till den elvaåriga flickan som blev dödad av en terrorist på Drottninggatan fick 60.000:- i skadestånd för sitt förlorade och enda barn.
Det är tydligen skillnad på människor och människor.

Det livgivande.....

....regnet kom igår och det föll nästan hela dagen så lite nytta kan tänkas att det gjorde.
Åskan mullrade av och till och då har man laga förfall att luta sig tillbaka, helst sängläge och lyssna på en deckare alltmedan jorden och den grönska som ev. är kvar suger i sig av vätan.
Masoniten ligger på plats på taket så helt hysteriskt var det inte och idag ska det gamla teglet läggas tillbaka.
Så är den biten ur världen.
Jordvärmen är på G som man säger, grävningen är klar så nu är det bara resten kvar.
En ganska kostsam historia, inte minst kräver kommunen 1700:- för att sätta en stämpel på ett papper. Där är det inte fråga om några subventioner fast man ju gör en bra sak för miljön.
Kanske skulle köpt några subventionerade elcyklar iställer och kopplat till pannan så kunde några kommunala tjänsteandar kommit hit och trampa utav bara helvete så vi fick värme i våra trehundra kvm. Då hade de i alla fall gjort lite nytta.  

 

Underlig sysselsättning.....

Vad är det för mekanismer som poppar upp hos människor så fort de se en bit bubbelplast?
Alla utan undantag sätter genast igång att smälla luftbubblorna.
Husbonden skulle väl utgöra ett undantag då men jag ger mig tusan på att han gör det när ingen ser.
Igår fick barnbarnet tag på en bit och direkt började han knipa och klämma. 
Undrar just om någon lärt honom eller om det är ett medfött behov.
Själv går jag ett steg längre, jag lägger biten på klinkersgolvet och så gär jag fram och tillbaka med en rullande gång och djäklar vad det smäller. Bäst lämpar sig den plasten med stora bubblor för detta ändamål.
Eller så kan man vrida biten hårt....
Ja, ni hör! Och kom inte och påstå att ni inte faller för frestelsen om ni t ex får ett paket och det finns detta eminenta plastmaterial i.

Nu är måttet rågat.....

....35 grader i skuggan, underliga dammväggar i luften som på avstånd ser ut som brandrök i dalgången. åskmuller samt en fingerborg väta. 
Vad är detta? 
Husbonden slog av andraskörden och det blev FYRA elefanttamponger (den yngre generationens namn), ensilagebalar alltså. Det borde ha blivit tjugofyra.
Men jag skulle ju inte älta det här förbannade vädret lovade jag ju men varav hjärtat är fullt.......
För övrigt, ja han den älskade med gurkor i öronen och knallblå ögon spände just desamma i mig och väste: Farmor, du ska faktiskt lyssna på mig!
Konstigt men jag tyckte att det ekade.....

Ja, men då kör vi då....

Vi skiter i det där med torkan och bränder tills vidare för det har ju ältats till vansinne men man kan ju knappt hålla sig för skratt när det började regna i går precis när vi rivit av en stor del av taket på huset.
Undrar om jag inte ska ta och polera fönstren också för det brukar vara effektivt.
Vad kan man säga annars om vad som timat under den del av året som gått?
Det tråkiga först: Gårdshunden har gått till de gröna ängarna och det blev lite tomt ett tag. Dock blev Pittbullen som förbytt ganska omgående och det till det bättre. Hon är numera lugn, lyhörd och har slutat vakta.
Ett nytillskott har vi fått, nämligen en liten fröken med arbetsnamnet Helga. Ett stoföl, vårt första u. mamma Randi, ska bli spännande att se vad det kommer att bli.
Ungefär så där kommer vi att landa idag för nu har jag inte tid med mera. Hantverkare på taket, grävskopa utanför huset som lägger ner slang för jordvärme, Husbonden hos tandläkaren, mat ska lagas och snart kommer Calle (3år) som har stora gurkor i öronen och alltså stendöv när han bestämt sig för att göra något, typ klättra upp på taket för att hjälpa till att spika.

 

Funderar och funderar.....

Det har pågått i flera månader nu!
Grubblandet om jag kanske skulle ta upp bloggandet igen.
Det är ganska länge sedan sista inlägget.
En läsare påpekade för ett tag sedan att sista inlägget skrevs den 28 augusti 2017 och att hans liv hade blivit både tomt och innehållslöst sedan dess.
Frågan är om man kan hänga upp sitt bloggande på en enda läsare?
Fast samtidigt så känner jag att jag behöver utlopp för mitt delikata känsloliv där upp och ner tenderar att svänga med allt kortare intervaller nu för tiden.
Ska sanningen fram så skriver jag inlägg mest varje dag, i huvudet alltså men på något förunderligt vis så censurerar jag mig själv och så kommer det aldrig på pränt.
Ska fundera på saken tills i morgon!