Oooops.....

....där försvann en vecka till.
Påsken kom och försvann till ingen nytta alls om du frågar mig.
Pittbullen har varit på uppfostringshem på Rörö under tiden hon var som pilskas så att övriga familjen kunde få sova.
Inte så att hon gjorde så mycket väsen av sig men Gårdshunden höll på att bli vansinnig och vi med.
Det pågående livet omkring suger liksom musten ur en ibland och det är kanske därför blogglusten inte är som den borde vara och inte fotograferandet heller.
Husbonden var tvungen att köpa ett nytt däck till dubbelmontaget och kom över ett begagnat som
han och Huliganen slet med åtskilliga timmar för att ta av och lägga på.
Följande morgon hade stora bakhjulet tagit ett galtasprång, vänt sig helt om och smällt!
En himmelens tur att ingen var i närheten.
Vårbruket är i full gång, Husbonden kör så det ryker och det utan dubbelmontage för det får gå det med. 
Sammanfattningsvis så går dagarna utan att så mycket händer egentligen. Man borde väl vara jublande glad då sommaren närmar sig med stormsteg men det tynger i hjärtat av oro för dom som inte orkar så mycket längre och som blir mer och mer beroende av sin omgivning utan att vilja det och absolut inte kan acceptera det.

Påskliljorna är väl det som gör påsken eller?

Husbonden har simultankapacitet, han kan köra häst och prata i telefon samtidigt

Anemone nemorosa är en fröjd i trädgården men säger att marken är ganska sur.

Gråtallen sitter i Korallkornellen och blänger på katten.

Femtio spänn!

Så här på påskdagen när stillheten råder, vädret är underbart och man borde vara nöjd med tillvaron så uppstår det ändå irritation.
Femtio spänn är väl inget att bli upprörd över?
Men är man pensionär så ska man tycka att det är en ofantlig summa.
Oppositionen lovar i sin skuggbudget en sänkning av skatten och det ska ge en femtiolapp mer i månaden för seniorerna.
Tjoho, nu ska här djävlar i mig festas!
Hade jag kunnat stava till "Sakre Kör" så skulle jag rest dit och slagit runt och dessutom räcker inte pengarna ens till nästa samhälle med bussen så det får vara.
En flaska vin då? Det är ju fest för många. Finns det vin för en femtiolapp? I så fall är det väl knappast drickbart.
Äta något gott borde det väl kunna räcka till ändå?
Räkor är ju lite festligt som många sitter och pillar på lördag kväll så det ser jag fram emot. 
Va, kostar dom 200-300 kr för ett kilo? Ja, ja men det blir väl några för en femtiolapp? En 10-15 st borde det väl bli i alla fall!
Så fifan vad jag ska festa loss en gång i månaden på den utlovade höjningen!
Fast det är så klart, som alla politiker så har dom väl glömt av det efter valet så det är väl inte idé att ta ut något i förskott.
En stilla undran, hur kan man tycka att femtio kronor har någon betydelse när man har en månadslön lika stor som många pensionärers årslön?

 

2008......

.....torsdagen den 17 april gjorde jag mitt första inlägg på min blogg och så nervöst det var.
Inte kunde jag tro då att det skulle bli vad det blev.
Ambitionen var att visa bilder och inget annat, därav namnet men varav hjärtat är fullt.....
Så, i sex år har jag babblat om allehanda saker och händelser varvat med bildvisning.
Responserna har varierat genom åren och trots att jag aldrig har "följt" någon annans blogg så har människor ändå hittat hit och det är jag glad för.
För det är så klart, utan något slags gensvar är ju bloggandet meningslöst så tack för alla positiva och rara kommentarer.
Sex år har runnit förbi och vi får väl se om det blir ytterligare sex år.

Det är så lite.....

....som vill till!
Mamma befinner sig på ett korttidsboende för närvarande.
När jag var där häromdagen så spred sig en underbar doft av nybakade kanelbullar genom våningarna, patienter och personal satt blandade och åt middag under vänligt småprat.
Igår var det kvällsmys med vitt eller rött vin samt tilltugg.
Dessutom lagas maten i huset och är enligt mamma både god och vällagad till skillnad från den sörjan som serverades på sjukhuset.
Vem som driver Toftaåsen har jag ingen aning om men här har man kommit en bit på väg för att både patienter och personal ska må bra, och egentligen är det ju inget märkvärdigt man gör men det lilla betyder så mycket.

Brännbart...

....och alldeles säkert inte politiskt korrekt tänker jag skriva om nu.
Nämligen: Alla människors lika värde!
Vill någon förklara för mig på vilket sätt det fungerar för i min värld finns det människor som har mindre värde. 
Jodå, vi är alla födda lika nakna så från starten är allt frid och fröjd och även en bra bit framåt men sen börjar det att strula till sig.
När man med fullt utvecklad hjärnkapacitet väljer att ta fel beslut, för det gör man väl, väljer menar jag eller är det någon annan som väljer åt den som förföljer, misshandlar, mördar, stjäl, utnyttjar o s v i all oändlighet.
Om man nu inte är ansvarig för sina handlingar av en eller annan orsak, vem är det då?
I så fall kan vi ju lägga ner allt vad rättsväsende heter och låta anarki råda, starkast och råast vinner.
Alla människor har lika värde? Så den som har förgripit sig på ett barn har lika mycket värde som barnet?
I min värld har inte alla lika värde! Aldrig!
Jag tror att Fadimes f.d svägerska känner en stor befrielse idag. Kanske kan hon se fram emot ett liv utan misshandel och dödshot. Kanske kan hon se fram emot ett värdigt liv.

Domesticerad...

....backsippa.
Alltså inköpt i kruka.
Dom vilda befinner sig på så låg nivå så jag når inte dit ner.
Det är lättare att lyfta upp än sänka sig ner....eller?

Fototrissen......

.....denna omgång har tema "GULT"!
Då tänker man sol, postlåda, solros, maskros, rapsfält, äggula..........
Då tänker man komplementfärg till gult är blått.
Så får det bli, gult och blått.
Coolstuff är generösa och skänker presentkort till tre vinnare!
Här kan du se andras tolkningar!

Det passar sig inte!

Mamma ligger på sjukhuset sedan några veckor och när man befinner sig där så brukar man få medicin i en eller annan form.
Häromdagen försökte en sköterska genom att ta tag i hakan på mamma och bända upp munnen trycka in en tablett utan förvarning.
Mamma fattade humör så klart och sa till henne att hon var fullt kapabel att klara det själv.
Förhoppningsvis fick sköterskan sig en tankeställare och i fortsättningen behandlar patienterna med betydligt större respekt.
Även om man har passerat 90 år så betyder det inte att man per automatik är dement och kan behandlas som mindre vetande.

Rynkigt

När jag målar mig, ögonen alltså så använder jag förstoringsspegel och läsglasögon med styrka 2,5 för att träffa rätt. Alltså, först målar jag mig sedan sätter jag på glasen för att kolla så det ser någorlunda ut. Ibland kan ögonskuggan nämligen hamna under ögonen och då ser man ut som om man var döende i lungsot och det vill man ju inte. Man behöver ju inte lägga lök på laxen.
Alltnog, i morse råkade jag sänka spegeln och fokus hamnade på området halsen och därunder. Till saken hör att tuttarna var upplyfta med hjälp av en bysthållare (och det var inte Husbonden).
Men dra mig baklänges vilken syn. Det såg ut om en topografisk karta över en lavaöken kraftigt förminskad. På en yta av en kvadratcentimeter var det säkert hundra nålfina rynkor. Inte vackert!
Men det är klart, allt skinnet som trycks ihop med hjälp av behån måste ju vecka sig, men att det blev så himla många kunde jag aldrig tro.
Så, lösningen är att köra utan behå tydligen för då gör tyngdlagen att skinnet på halsen och nedåt dras ut och ser slätt och ungdomligt ut. Eller så kanske man kan ha en svart polojumper!  Blir säkert skönt i sommarvärmen.