Fatta!

Bilderna är tagna på förmiddagen, skulle uppskatta att det är tre gånger så många på kvällen.
FYFAN!

 

Här flottade man timmer för länge sedan....

... mellan sjöarna Valsjön och Anten i Risveden.

 

Fådda och sådda......

Digitalisfrö har en förmåga att kunna ligga i jorden i åratal för att sedan poppa upp när de behagar. För säkert femton år sedan drog jag upp några blommande plantor i en grusgrop och planterade och döm om min förvåning så tog dom sig. Sedan har dom kommit och gått i mer eller mindre mängd och jag bara älskar dom.

Vita, rosa och purpur alla lika vackra!

Denna Iris fick jag av en fotokollega, Michael Zvorc som har en av de mest artrika Rhododendronträdgårdar man har sett och väl värt ett besök.

För några år sedan köpte jag en färdig Digitalis i kruka som blommade fint och sedan var den glömd. Men titta vad som trängde sig upp mellan stenplattorna i våras! 

Lime....

....och blått blev ganska snyggt.

 

Karlssons Kalle

Visst hade han varit söt i klänning och bahytt

Börjar få koll på läget

Var på Wings and Wheels i helgen

Två överåriga tanter.....

.... på husbilssemester.
Jodå, det gick jättebra.
Inte blev vi rånade av vägpirater och toan blev inte full.
Utan GPS (överreklamerad grunka) hittade vi dit vi hade tänkt även om det blev några kilometer extra och trots den erbarmeligt dåliga vägskyltning som Sverige har.
Rondeller är bra förstås, för man kan köra flera varv alltmedan man försöker finna ut vart man ska.
Första natten parkerade vi i Galtabäckens lilla fiskehamn. Helt ljuvligt ställe med några få husbilar och har man tur kan man köpa pinfärsk fisk från någon som varit ute på havet i ottan.
Vägarna kryllade av gamla bilar, mest amerikanska på väg till Falkenberg för den stora träffen men vi körde i motsatt riktning mot Huseby alltmedan regnet vräkte ner.
Lagom där strålade solen och vi gjorde en runda i Florence Stephens vackra hus och omgivningar.
Historiens vingslag flaxar runt huvudet på en och det är inte alltid vackra fåglar utan mer gamar som visar sig.
Vägen över sjön Åsnen på väg till Urshult och Kurrebo är otroligt vacker, smal och krokig för en husbil men med tungan rätt i mun.....
Allt medan milen rullade på så blev man lite varmare i kläderna och självkänslan blev större. Den lilla osäkerheten av att inte ha Husbonden med om fan skulle ladda försvann, om än inte helt, men nog kan jag ta en tur till på egen hand.
Så undan all skitstövlar som tror att en gammal kärring inte är kapabel (särskilt du som trängde dig före med din lilla plutthusbil fylld med ungar. Hoppas du sket ner dig när jag körde om dig i Borås centrum!) att köra husbil av modell större! 

Nyanser av rosa....

Lunch idag.....

....gräddstuvad med en fluffig omelett under!

 

Plötsligt så händer det.....

På två dagar går hon från noll till hundra (tusen).

Honungsrosen alltså.

Hon hämtade sig efter barvintern för ett par år sedan när det bara återstod några förtorkade slanor. Vilken kraft!

 

En liten fotoutställning....

....på Café Tuvatorp!
Med betoning på liten!
Men vill du äta gott och njuta av atmosfären så har du kommit till det rätta stället.
Och gillar du tomtar och troll så kan du riktigt grotta in dig för det kryllar av dom och alla är handgjorda av Elinor som tillsammans med sin man Raymond driver caféet.
Du kan sitta i ladugården, ladan, på altanen eller ute i trädgården och proppa i dig av alla hemmagjorda godsakerna. 
Och jag lovar att du kommer bli mätt!

Ingen ordning alls......

Fingerborgsblomma....

.... med fnatt.