...tycker att livet är ett helvete!
Han ylar och gnäller om vartannat.
När han är på utsidan står han på två ben och stirrar med vild blick in genom altandörren.
Han äter inte men som tur är dricker han.
Igår var Husbonden upp till grannen och lämnade Gårdshunden i bilen med fönstren nervevade till hälften.
Det räckte för en 45-kilos hund att åla sig ut genom.
Husbonden är som han är och märkte inte att hunden var borta förrän han kom hem och då blev det stora söket och Husbonden for som en skottspole i bilen till alla grannar men efter en halvtimma kom den efterlyste hem för egen maskin från skogen med tunga hängande som en slips.
Varför nu detta beteende?
Jodå, på insidan svassar det runt en pilsk liten rullta i prickiga bikinibyxor.
Vickar på rumpan gör hon i vanliga fall men nu är det tur att hon inte vrider ryggen ur led och får diskbråck på kuppen det stycket.
Hennes första löp gick smärtfritt, andra ganska hyfsat men sedan har det blivit värre och värre och nu tror jag han, Gårdshunden får dåndimpen vilken dag som helst.
Nästan snudd på djurplågeri, i alla fall om du frågar honom.
"Stackars mammas lilla gosse", men det säger jag bara till honom.