Det lugna livet på landet

Solen skiner äntligen och svalorna flyger högt.
Ett högtryck breder ut sig över vår landsända.
Det är nu Husbonden blir jagad med blåslampa i akterkastellet.
Efter vecka på vecka av regnande och ingen vallskörd så ska allt göras, helst på en gång.
På gården står den nyinköpta husbilen som ska bära oss kors och tvärs över landet var det tänkt nu när vi inte har några kreatur att ta hand om....var det tänkt alltså.
Det går visserligen nio hästar i hagarna men dom får svärdottern ha kontroll på samt mata ladugårdskatterna.
Det tog inte lång stund förrän rundbalspressen gick sönder den första skördedagen.
En halv dag åt h....e!
Igår gick den sönder igen!
En hel dag till åt h....e!
Undrar just om det är någon som vill göra ett arbetsbyte med en bonde under någon sommarmånad?
Byta semesterledigheten mot svett, skit och blodsmak, för att inte tala om stressen över molnen som tornar upp sig ibland och en Husmoder där mungiporna hotar att försvinna under hakorna.
Alla som gnäller över matpriserna och som istället för att köpa svenskt lägger importerat kött från Sydamerika av tvivelaktig kvalitet eller grisfilé som stinker av galt och urin från grannlandet på grillarna skulle tvingas göra samhällstjänst på ett lantbruk minst en vecka.
Få se sedan om inte den irländska oxfilén fastnar i halsen.
Märks det att jag är lite grinig idag?