....hette den förste och han bodde i Pusan, Korea.
Den andra hette Anette Kunaratna och hade sitt hem på The holy Shepherds home utanför Negombo, Sri Lanka.
Den tredje flickan vars namn jag inte kommer ihåg bodde på samma ställe.
Den fjärde var en pojke i Kina.
Den femte är en annan pojke på samma ställe en SOS-barnby i Kina.
Sedan 60-talet har jag haft fadderbarn och betalat en viss summa varje månad eller i vissa fall en årskostnad.
Idag är det 200 kronor i månaden, alltså 2400 per månad.
Åtskilliga kilo övervikt har jag betalat för på flyget för att kånka med mig barnkläder till behövande, t o m flirtat mig till att slippa betala.
En hel del kontanter därutöver för skolgång och andra kostnader har jag med glädje lagt ut.
Det har aldrig varit en uppoffring och inget jag talar eller skryter om vill jag påpeka.
Jag har haft många och långa vänskapsförhållanden med människor av andra
nationaliteter och det har berikat mitt liv utan tvekan men det hindrar
mig inte att säga mitt hjärtas mening när det behövs.
Med detta som bakgrund vågar jag uttala mig om rasism.
Ibland blir jag lite sur för att inte säga förbannad när jag blir mer eller mindre stämplad som rasist när jag har åsikter i ämnet.
Man måste kunna nämna saker och ting vid dess rätta namn och ju mer vi sopar under mattan ju värre blir frustrationen.
Omvänd rasism är inte ett dugg bättre än det som vi kallar rasism idag.
Att inte våga säga att en person är en skitstövel, om den är det, oavsett bakgrund, hudfärg, religion är omvänd rasism och gagnar inget annat än främlingsfientligheten.
En del av dom som ivrar mest, som förfasar sig ljudligt över det som dom kallar rasism har ingen erfarenhet, har aldrig umgåtts med invandrare eller gjort någon uppoffring men är väldigt snabba att döma den som vågar ha åsikter.
Om herrarna och damerna i maktens korridorer visste hur mycket ämnet dryftas, hur stor frustrationen är bland människor "ute i stugorna" så skulle dom ta sig för pannan men dom blundar för realiteterna och kommer att bli tagna på sängen, tyvärr.
Då är det så dags!
Nu sitter jag här och tvekar om jag ska trycka på publicera-knappen för tänk om någon missförstår......
Att ånyo läsa sina böcker
10 timmar sedan
2 kommentarer:
Jag ligger lite efter med läsandet, läste ditt inlägg först nu. Så intressant att ingen kommenterat det! Att framföra kontroversiella åsikter i text är alltid svårt, var och en tolkar in sitt. Som jag tolkar dig! håller jag med om mångt och mycket men det är onekligen ett svårt ämne!
Irene
Irene: Det är ju det här med att våga sticka ut hakan och alla har rätt till sin åsikt.... Men ämnet är stort och infekterat, kanske inte lämpligt att ta upp i bloggformat, vad vet jag. Vad jag vet är, att man är inte vare sig rasist eller främlingsfientlig bara för att man diskuterar ämnet utifrån egna erfarenheter. Att sopa alla problem under mattan gynnar bara dom som vi inte vill ska komma till maktens korridorer.
Skicka en kommentar