Det är tur att man bor som man gör...

...annars hade nog grannarna ringt efter assistans från närmaste psyk-klinik idag på förmiddagen.
Visserligen lyser vårsolen och man kan lätt bedra sig betr. värmen utomhus men det är ju minusgrader, faktiskt.
Då bör man klä sig därefter och inte rusa runt endast iklädd T-shirt, trosor och gummistövlar.
Men det gör man.
Eller snarare jag.
I alla fall om man har en Fransk Bulldogg.
En hund som det stundom växer gurkor i öronen på.
I all synnerhet om en ladugårdskatt korsar hennes väg.
Burnout och stendöv!
Då utspelar sig följande drama eller för den delen burlesk i vår trädgård.
En stor trädgård som för övrigt inte är värd namnet längre sedan sniglarna kom till trakten men den är i alla fall omgärdad med diken och utanför är det hästhagar och plöjda åkrar.
Alltså, först kommer katten och seglar över diket, sedan kommer en liten trind fralla och flyger elegant över, sedan kommer kärringen ångande endast iklädd ovanstående mundering, gastande så det hörs till nästa generation, svärande och hotande men självbevarelsedriften gör att jag stannar på insidan diket.
Då finner katten för gott att vända och dra hemåt och vips så blir den lilla hunden hörande igen, gör en lov runt mig och förpassar sig in i trädgården alltmedan jag drar den ena svavelosande eden efter den andra.
Jag är säker på att om någon skulle smygfilmat och lagt ut på youtube så skulle det bli succé.