....känns det som.
Det har "bara" blivit bilder ett bra tag nu.
Visserligen är det en fotoblogg men lite variation på konfekten vill jag ha.
Dagarna går och det händer ingenting som jag tycker kan vara av intresse.
Igår t ex var vi iväg två gånger för att titta på Huliganens flickvän när hon red fälttävlan.
Två resor blev det för tävlingsledningen hade lagt sex timmar mellan dressyr/hoppning och terrängritten som vi dessutom missade då det var en kvarts promenad genom skogen för att komma till banan.
Och det är ju inget att skriva om!
Verandan är färdigrenoverad och ny grill införskaffad, kan ju alltid lägga ut en bild på det.
Två gånger har vi suttit där och fryst häcken av oss men grillat har vi gjort i alla fall.
Hur roligt är det att läsa om?
Bröllopet.....tja, vad ska man säga om det?
Att alla pengar som det kostade säkert hade kunnat användas till något viktigare, Haiti t ex.
Visst var dom rara och välregisserat var det men leendena var väldigt breda stundtals.
Låter jag sur och kanske missunsam?
Det är jag inte, men kan inte låta bli att reflektera över hur olika livet kan te sig för människor som befolkar samma jord och alla är födda lika nakna.
Men det är ju heller inget att lägga ut texten om.
Igår fyllde min mamma 87 (åttiosju!) år och ska eventuellt genomgå en hjärtoperation. En klaff måste bytas för den är sliten. Hon måste naturligtvis inte men läkarna tycker att hennes kondition är så bra att det är värt att satsa, och själv tycker hon precis detsamma. Hon vill ha kvalitet på resterande tid, d v s kunna jobba på, hålla två hus med trädgårdar i topptrim, promenera ett par tre timmar på stan eller i skogen etc. etc. (Vad trött jag blir....)
Ja, sådär flyter dagarna på och inget av större intresse inträffar men uppenbarligen kan man ju skriva om det också.
mvh R
tjugoförsta november
8 timmar sedan
11 kommentarer:
Vad härligt att vara 87 och ha så mycket vilja och energi kvar.
Vad beträffar leendena så VAR de väldigt breda stundtals. De måste ha haft värk i käkarna dagen efter. Och jag är inte missunnsam bara uppmärksam.
Tänk om fler kunde tänka som mor din :)
Kram från oss
Nilla: Lite oroligt är det dock.
Ja, Fröken jag vet, missunnsam markerade felstavat när jag skrev inlägget men medge att jag fann mig bra vad det gällde "hoven".
Kan ingen tro att jag hade högsta betyg i svenska. Får skylla på den oändligt långa tid som gått sedan dess.
Karina: Enveten som en lus!
Jaha...måste gjort nåt tokigt för kommentaren försvann i cyberrymden. Nytt försök då:
Gillade din lilla "ointressanta" betraktelse av vardagslivet. Tur att vardagen finns. Skulle man leva bara för de stunder man hade glädjefnatt skulle man väl inte vara stort mycket äldre än en dagslända.
Envetna och "överaktiva" åldringar finns det gott om. Min svärmor 85 (med rejält "hjärtflås" och som ska/bör hålla sig lugn) ringde idag och sa att hon putsat alla fönster. Själv föredrar jag att beskåda naturen genom rutorna på skuggsidan för där är alltid fönstren rena tycks det.
Bröllopet ja... ingen konst att bjuda på 1/4 ton tårta när man inte behöver betala den själv. Har jag räknat rätt skulle varje gäst kunna äta en bit på sådär 4 hekto! Undrar vad de gjorde med resterna?
Sommarhälsningar Annika
Varför inte skriva om att Väster-
götland blivit ett Hertigdömme! Prins Daniel har blivit förlänad
ert vackra landskap.Det började ju
bli lite fattigt på kända personer.
Västgöta Bengtsson är väl borta sedan länge och lanthandlarn har ju
stängt boa.Renee K.och SkaraBert
kan behöva lite hjälp.mvh Sven
Annika: Då är vi två, beträffande fönster alltså. Jag ser ut (mellan flugskiten) och den som vill kan säkert se in också. Det räcker för mig.
Vad andra tycker om mina fönster eller mitt stampade jordgolv ger jag fullständigt pockern i.
Bröllopstårtan kanske blev uppäten, gästerna blev säkert lite småsugna frampå småtimmarna. Under alla omständigheter så skickade dom den säkert inte till de små svältande barnen i Afrika.
Hoppas allt är bra med dig och de övriga nu, så du kan njuta av sommaren även om den inte är så översvallande.
mvh R
Käre Sven!
Det kom en gång, för ca 200 år sedan en marskalk från Frankrike som hette Jean Baptist Bernadotte till vårt land. Han valdes till kung och fick namnet Karl den fjortonde Johan (tror jag) och på den vägen är det som man brukar säga.
Han hade inte blåare blod än du och jag och han var född lika naken.
När "prins" Daniel har uträttat lika mycket som VästgötaBengtsson eller våra lanthandlare så kan han få komma hem till mig på en kopp kaffe. Han är välkommen att ta Viktoria med sig. Och om dom tror att jag tänker titulera dom med vare sig prins eller kronprinsessa så misstar dom sig å det grundligaste.
mvh R
PS Tror nästan att jag måste blogga lite närmare om ämnet!DS
Visst känns det så ibland, attdet inte finns något intressant att skriva om, men vardagen duger bra. Jag misstänker att generna gått i arv, för att hålla ånga upppe i den åldern krävs det rätt mycket envishet :) Var glad att du har din mamma kvar och i så godform, hjärtklafftill trots. (Jag saknar min mamma. I år var det femton år sedan hon dog.)
Lena: Och pappa, inte att förglömma!
Reneé! En bra sammanfattning på "vanliga" dagar, tycker jag! Så är det säkert för de flesta av oss, och det är bra.
Jag tycker det är jätteskönt att den värsta bröllopshysterin är över, men nu börjar säkert ny bevakning. Victorias baby! Suck..
En fortsatt bra "vanlig"dag!
Smulan
Smulan: Det finns ju ett ordspråk som lyder: Hälsan tiger still, och det är väl ungefär så det är.
Ha det bra du också!
mvh R
Skicka en kommentar