Något förunderligt........

....hände sent i går kväll.
Vid elva-tiden skulle jag släppa ut Den Vita (katten) som inte går ut självmant utan alltid försöker smita undan.
Stängde alltså dörren in till köket för att minimera utrymmet och hålla henne kvar i farstun där hon inte kan gömma sig.
Så öppnade jag dörren, inte särskilt försiktigt, och blev stående som en staty, för utanför, i ytterlampans sken, mindre än två meter ifrån mig stod ett litet rådjur och tittade på mig med stora bruna ögon.
Jag rörde inte en fena, jag lovar.
Han eller hon blinkade några gånger sedan fortsatte det lilla djuret att mumsa på lingonriset i välkomstkorgen som kommit i dagen efter dagsmejan.
Efter tre-fyra minuter gick den några steg och fortsatte knapra, nu på min underbara klätterros.
Jag kom mig inte för att uttrycka mitt ogillande men den blomman var nog i hårdsmältaste laget så efter några tuggor trippade den runt knuten och försvann.
Bestämde mig för att tigga en ensilagebal (aka elefant-tampong) av Husbonden för att lägga ut till det lilla livet. Naturligtvis för att rådjuren och annat vilt ska få mat i dessa bistra tider men också i akt och mening att hålla dom borta från trädgården.
Hur vackra och söta dom än är så är dom ett gissel när dom fått vana på att hålla till tätt inpå husen.
Dom gnager på det mesta och sprider fästingar i tusental.
Men se Husbonden informerade om att dom minsann är väl försedda för hästarna, som får mat på två ställen bakom ladugården, lämnar massor och där äter både harar och rådjur, så den här lilla krabaten var säkert bara ute efter delikatesserna i fågelbordet, äpple, havregryn och annat gott.
Husbonden vet naturligtvis bäst så jag köper det men ett trevligt och oväntat möte i natten var det.
Nu ska jag gå ut och kolla hur mycket den har knipsat på mina rosor.