Juli 2011......

.....närmare bestämt fredag den 29:e.
Ibland kollar jag på vänstersidan av blogggen på "besökare" och ovanstående datum kom upp.
Nyfiken som jag är så klickade jag för att se vad jag då totade ihop som inlägg.
Det var alltså fem år sedan och jag kan konstatera följande: Inlägget är lika aktuellt nu som då, världen har inte blivit bättre, snarare tvärt om.
Jag saknar diskussionerna i kommentarerna (Nilla t ex.).
Det var engagemang i mina inlägg och det kan jag inte påstå att det är idag, vettefan var det tog vägen.
För engagerad är jag, förbannad, frustrerad och full av indignation över alltings djävlighet men på något sätt har förmågan att fästa det på bloggen försvunnit.
Jag gör inlägg i huvudet men sedan kommer det inte längre, kommer inte upp på skärmen.
Det är plågsamt att ibland inte veta om mina reaktioner över tillståndet i t ex. Sverige där politiker fördelar medlen på ett för mig orättfärdigt och orättvis sätt beror på mig som individ eller om det faktiskt är ett land i förfall där människor enda ambition är att sko sig på andras bekostnad.
När byrådirektörer från alla våra "Verk" har en medelinkomst på 50.000:- i månaden när dom slutat sitt "arbete".
När migrationsverket hyr en lyxkryssare för ca en miljon per dygn för hysa flyktingar. Det blir 365 miljoner om året, pengar som med all säkerhet hade gjort att livsviktiga operationer på våra sjukhus hade kunnat genomföras i tid.
När politiker lyfter 62.000: per månad utan att lyfta ett finger eller ens närvara i riksdagen.
När man inte kan erbjuda ett boende för gamla människor i skriande behov på grund av bristande resurser.
Listan är lång och den tar aldrig slut.
Vad vill jag nu ha sagt med detta?
Att Almedalen just nu hyser en stor del av de människor som är ansvariga för detta och jag kan inte hysa någon respekt för en enda av dom när jag lyssnar på deras undvikande, slingrande (läs retoriska) tillrättalagda svar. 
Ett osammanhängande och veligt inlägg? Säkert, men det kommer från  hjärtat och det är väl mer än man kan säga om de flesta politiker.
Så jag tror vi skiter i detta och lägger in en liten blomma som plåster på såren.

Tidens tand.....

....gnager!
På somliga har det ätits något erbarmeligt.
Är det ingen som kan slå den där Tiden på käften så att tänderna far ut? 

Självförtroendet far i botten när man hittar bilder på sig själv från tidernas begynnelse

Skönhet förgår och fulhet består......

...och några till....

Fåfängans Trädgård....

... i Långared hade öppen trädgård i går och har specialiserat sig på rosor.
Lite ringrostig är jag med kameran för den används inte så flitigt i dessa turbulenta dagar.
Några bilder blev det mellan skurarna i alla fall.

Midsommar.....

.... det mest svenska man kan tänka sig.
Stora förväntningar som ibland inte infrias.
Som lantbrukare så har man genom åren lärt sig att det oftast är en högtid som andra firar.
Midsommar har ju den goda smaken att infalla i höbärgningstider eller snarare ensilagtider.
Visserligen äter vi sill och oftast egna nyupptagna potatis  samt jordgubbar som förresten blir det sista året jag köper för maken till skit som handlarna prånglar ut och tar hutlöst betalt för saknar all moral. Femtio kronor litern! Köpte på ett ställe men lämnade tillbaka när jag lyft på den översta gubben och allt var ludet under. I nästa affär tog tjugofem kronor men då fick jag slänga en fjärdedel. Det är inte OK!
Smaken ska vi inte tala om!
Nästa år ska jag anlägga Babylons hängande trädgård och odla jordgubbar. I alla fall så det räcker till midsommarlunchen. 

 

Födelsedag minsann!

For your information: Carl Helge Melchior fyller ett helt år idag!

Bondens klagan.

Nu barkar det rakt åt skogen om vi inte får en ordentlig rotblöta.
Gräsmattan är gulbrun och har inte behövt klippas på fjorton dagar.
Schersminen kommer inte att blomma och dofta för blommorna har torkat bort.
Husbonden är lite bekymrad för brunnen ska sina eftersom jag vattnar på grönsaker och blommor.
Säden håller på att ge upp så får vi inte regn de närmaste dagarna så går det åt hilvitte med hela konkarongen.
Jag brukar säga att"Gud gråter åt det" för att beskriva något riktigt dåligt och nu var det väl ändå själve f-n om han inte skulle kunna klämma fram en tår.

Djävla Kirskål.....

Myskmadra....

.... på mitt köksbord.

 

Den förvildade......

När trädgården var det stora och enda intresset ( många år sedan) gjorde jag en resa till Råå enkom för att inhandla kanadensiska rosor eftersom dom skulle vara extra tåliga.
Efter några år fick dom stryka på foten för ett stort växthus med tillhörande bubbepool och hamnade i en annan trädgård.
Men sipåfan, efter ett tag så trängde det fram rosenskott ur muren och jag hade inte hjärta att klippa bort något så idogt utan de fick sitta kvar.
Idag är det en liten buske sprungen ur den karga muren och är över med små rosa, väldoftande blommor och det tittar fram ytterligare små skott här och där som nog får sitta kvar dom också. 

 

Ursäkta dröjsmålet.....

....men ibland lägger livet krokben så man slår på arschlet.
Oftast hoppar man upp kvickt som attan och kollar så ingen såg en men ibland blir man sittande ett bra tag och funderar på meningen med livet.
Då är det bra att ha en liten en i sin omedelbara närhet som fullständigt skiter i hur man mår. Som pockar på omedelbar uppmärksamhet och förväntar sig att allt ska snurra runt honom.
Sa jag att han är döpt till Melchior bl a? Googla på betydelsen av det namnet!

I brist på annat....

Vad var det jag sa!

Det känns som om jag har karbonpapper i käften!
Varje dag finns det mer än en anledning att utbrista: Vad var det jag sa!
Varför är det så svårt för de förtroendevalda att förutsäga, känna av, förstå orsak och verkan?
När det, som de flesta av oss kan förutspå flera år i förväg blir ett faktum och ibland förorsakar små eller stora skador för vårt samhälle och människor så river sig politikerna i huvudet och undrar hur det kunde bli så.
Så vänder dom kappan efter vinden eller gör en pudel samt lägger på sina löner (för det är dom värda) och går vidare.
Och kvar står vi/jag och upprepar: Vad var det jag sa, vad var det jag sa........

"Medusin"

Undrar om det finns några piller som tar bort frustrationen över alla orättvisor?

Det går inte att vara sur...

... med denna glädjespridare i huset!