Veterinärerna ska ju också leva.....

....eller?
Lilla Mollie blev hastigt sjuk torsdag eftermiddag, och som vanligt lagom till akutjourtiden precis har börjat.
Man kan undra hur dom små liven alltid lyckas pricka in kvällar och helger?
Ingen feber men jag misstänkte livmoderinflammation så det var bara att palta på sig och bege sig till Blå Stjärnan.
Alltnog, det blev operation redan på natten och på morgonen fick jag besked att jag kunde hämta henne igår, fredag på eftermiddagen.
En ganska ömklig liten hund som dessutom utvecklat diskbråck och hade noll koll på bakkärran.
Så inatt satt jag uppe med henne till klockan tre och sedan somnade vi av pur utmattning båda två.
Hon var alltså på inrättningen ett dygn.
Detta kostade strax under 33.000:-.
Försäkringsbolaget pröjsade 23.000:-
Dom är dyra i drift, våra fyrbenta vänner.
För några veckor sedan kostade hon ytterligare 3.000:- för en liten ögonskada som tog veterinären 2x10 minuter att kolla. Detta dock inte på samma inrättning.
Så, hur kan det komma sig att det kan vara så hialöst bra betalt att driva ett djursjukhus?
Enkelt! Nästan all djursjukvård ägs av tre riskkapitalföretag som kan sätta vilka priser som helst.
Är inte det kartellbildning så vet jag inte.
Försäkringsbolagen är inte sena att ta efter och sätter premierna så nära smärtgränsen som det går.
Med lägsta självrisk och 50.000:- i veterinärvård så kostar en fransk bulldog runt 6000:- om året. Då ingår inte kejsarsnitt eller halsoperationer.
Beträffande min rubrik så är jag inte insatt i veterinärernas lönebild men vad jag vet så är inte övrig personal överbetalda.
Någon skor sig i alla fall!