fredag 26 december 2014

God fortsättning kära bloggare och andra med

Hoppas julen blev som ni hade hoppats.
Hade bestämt mig för att inte beröra följande ämne men tänker ändå lätta mitt hjärta.
Julmaten har inte smakat riktigt så gott som den brukar och julefriden har inte infunnit sig.
Oro för anhöriga har lagt sig som en våt skiten filt över dagarna och nätterna med för den delen.
För att backa till några dagar till före helgerna så blev en nära anhörig 91+ allvarligt sjuk och hamnade på sjukhus. Dagen före julafton skickar man hem honom, disorienterad och tungt medicinerad för EP eftersom han var färdigbehandlad. Hem till frun, 91+ som inte kan ta sig fram utan stöd, väger under femtio kilo och som dessutom är gravt benskör och har dåligt hjärta.
I söndags fick dom inmonterat ett larm men någon hjälp utöver det har dom inte. 
Som tur är har dom barn och barnbarn som ställer upp så mycket dom kan men det hjälper inte nattetid t ex.
"Alla människors lika värde" är en slogan man använder i tid och otid dessa dagar och jag lovar att nästa person som hasplar ur sig den klyschan kommer att få en rak höger av mig.
Gamla människor har inget värde i Sverige idag utan betraktas som icke önskvärda, resurskrävande brukare.
Skandalerna på sjukhem och äldreboende i en aldrig sinande ström leder inte till förändringar.
Visserligen blir vi äldre och lever längre men det har inte skett under en natt.
Det gamla paret har båda varit produktiva och betalat skatt till staten hela livet i tron att dom skulle få något tillbaka och det är först nu dom har behoven men då förefaller det som att andras behov har gått före, resurserna är förbrukade. Undrar på vad och vem?
Hjälplöshet och maktlöshet är vad som återstår för dig när orken tryter!
Grattis Sverige!

6 kommentarer:

Nette Cecilia sa...

Det där vet jag hur det är här i grannlandet ,det är precis så där det är .Min pappa bor nu på serviceboende är i behov av fysikalisk vård men han faller tyvärr för åldersstrecket (83)där han bor städas det i gång i månaden och sängkläder bytes på samma gång 1 gång i månaden vilken frisk person gör det så sällan men betalt vill dom ha .min pappa hör till dom som varit med och byggt upp landet efter kriget ,det här är tacken man står så maktlös .Listan är lång vad jag kunde berätta men det vet jag det måste stå minst en frisk person bredvid en sjuk idag ,god fortsättning ,Nette

Andra året i Hjo sa...

Mmm... Man undrar hur det blir för en själv. Hemma vill man ju bo så länge det går, men någon reträttplats måste det ju finnas. Sedan är det väl så att det inte är roligt att åldras alla gånger, och det kan ingen ändra på. Ja, jag vet inte...

Veronica sa...

Vad säger man? Väldigt märkligt att det har blivit så och vansinnigt sorgligt...
Jag förstår att det tagit udden av julfirandet!

//Veronica

reneesfotoblogg sa...

Nette: Man blir ledsen och frustrerad!

reneesfotoblogg sa...

Hans: Även om det kanske inte är roligt att åldras så behöver det inte vara urdjävligt heller?

reneesfotoblogg sa...

Veronica: Man kan undra hur det har blivit så här. Respektlöshet och cynism är en folksjukdom och det är så sorgligt.