Snok, kran......

....näsa tänkte jag skriva om.
Min egen nämligen.
Den är känslig för att inte säga överkänslig.
Om Husbonden skalar en apelsin på nedervåningen så känner jag det på övervåningen.
Då ska man veta att huset är femton meter långt och han sitter vid den ena gaveln (teverummet) och jag sitter vid den andra (datarummet) och som sagt, på olika våningar.
Varför kom detta ämne upp?
Jo, jag stekte blandfärs nyss och det luktade orne.
Det är bland det äckligaste jag vet när fläskkött luktar gris.
Dansk fläskfilé t ex.  Fast det spelar ingen roll för jag köper bara svenskt.
Men även det svenska kan ibland lukta illa och är det så att jag packar upp med en gång jag kommer hem med varorna så bär jag tillbaka köttet. Värre är det som nu, då det varit fryst några veckor.
Det är alltså inte så att köttet är skämt utan slakten har skett vid fel tillfälle eller så har djuret varit okastrerat.
Det här med bäst före datum är helt oviktigt, det är bara att lita på sin näsa utom när det gäller inlagda fiskprodukter där det kan bildas botulin som är livsfarligt.
Förr i världen hade jag skåpet fullt med dofta gott flaskor som jag flitigt använde. Jag och alla andra. Vilka luktkollisioner det kunde bli i trånga utrymmen. Man storknade, kippade efter andan, kövna som vi säger på dialekt.
Nä, fram för sunda, friska dofter, typ gödselspridning på våren (på lite avstånd) blomdoft i lagoma mängder och utomhus, en våt hund......eller ja, kanske inte.