tisdag 19 juni 2012

En stilla undran....

... så här i skolavslutningarnas tid.
Var vi mindre glada och lyckliga över att sluta skolan när vi var barn och tonåringar?
Oavsett vilken examen det nu var.
Studenten, realen, eller bara vanlig skolavslutning.
Så vitt jag kan minnas vrålade vi inte hämningslöst och oartikulerat.
Inte heller åkte vi lastbil runt, runt i stan sjungandes allt annat än studentsången.
Vi slängde inte tomflaskor och plåtburkar omkring oss på gator och trottoarer heller.
Så länge man gick i "vanliga" skolan så var det "I denna ljuva sommartid", knixa för läraren och ta emot betyget och sedan låg hela oändliga sommaren framför en och det var lyckan.
Idag firas skolavslutningen med partaj redan i första klass och det är som att just festen är det viktigaste, inte att sommaren ligger framför med allt vad det innebär.
Sedan blir det värre och värre ju äldre ungarna blir.
I nian är det bal med frack och långklänning av senaste snitt långt innan slutdagen.
Vågar inte tänka på vad notan går på när tjejerna varit hos frissan, nagelskulptören samt köpt klänning och skor med tillhörande attiraljer.
På examensdagen gäller det att övertrumfa de andra föräldrarna med åkedon för avhämtning vid skolan och sedan är det brakfest i hemmet för att sedan fortsätta "på stan" med klasskamraterna.
Behöver jag säga att starkvarorna flödar?
Sedan kommer ju då "studenten" och  nu gäller det att vara värre än värst.
Är detta verkligen en genuin lycka över att ha klarat skolan och att sommarlovet ligger framför?
Det tror inte jag!
Jag tror att det är ett påtvingat och skapat beteende som ungarna i själ och hjärta inte tycker är så roligt.
Jag tror dessutom att det är föräldrarna som skapat det hela.
Varför? 
Jag har mina teorier men det håller jag för mig själv.
PS. Om det var lyckorusiga, skolavslutande ungdomar som hoppade in hela motorhuven på goda vännens bil i Vänersborg det vet jag inte men fan tro`t DS

9 kommentarer:

TYPHOON´S GIBZON sa...

Du har så rätt. Jag är inte speciellt gammal. Jag hade fest när jag studenten. Men det var inte alls på samma nivå som idag. Idag är det sjukt. I området där jag bor åker studenterna numera en vecka utomlands innan dom slutar. Du kan ju bara tänka dej hur alkoholen flödar. Där händer nog mycket som dom senare kommer ångra. Huvaa, jag ryser.
Moraltanten har klagat klart.
//Åsa o Gibzon :)

reneesfotoblogg sa...

Åsa: Det har inte så mycket med moral att göra utan mera: Har dom så roligt, är dom så glada? Pussa på Gibzon!

Lena sa...

Nyblivna kusinstudenten uttryckte det så här: När man satt där i domkyrkan på avslutningen så grät många, det var då man insåg att nu är det slut, att man inte skulle träffa många någonsin mer, att det inte fanns någon skola att gå till i höst och att allt firande av studenten innan avslutningsdagen egentligen bara var mest fejk.

Jag tror att denna uppgradering av alla skolavslutningar började ungefär samtidigt med fenomenet när barnen blev familjens projekt.

reneesfotoblogg sa...

Lena: Den känslan tror jag många ungdomar har och jag tycker det är lite synd att dom inte kan stå emot trycket och välja ett annat sätt att fira.
Man missunnar inte men ett lite mer nyanserat firande kanske skulle göra dom lyckligare.

Christina sa...

Minns en gång när jag råkade hamna med bilen på ett område vid Vänern utanför Mariestad där högstadieungdomar firade sin skolavslutning. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många dyngraka ungdomar på en och samma gång.Det var ingen småfylla utan de var fullständigt redlösa och det var bara eftermiddag...
Några la sig på motorhuven med röda ögon, andra dunkade skrikande i bilsidorna och jag drog en lättnadens suck när vi äntligen kom därifrån.

reneesfotoblogg sa...

Christina: Jag efterlyser föräldrar! Jag fattar inte hur korkade dom är som släpper lös ungarna utan att ha en aning om vad som sker. En högstadieelev ska under inga som helst omständigheter ha tillåtelse eller tillgång till alkohol i någon form BASTA!

Lisette sa...

Och hela tiden skriker dom om och om igen : Fy fan va' vi ä' bra! Undras om dom verkligen tycker det?

Anita sa...

Har läst inlägg och kommentarer och känner mig riktigt skakad. Är det verkligen så illa? Det var länge sedan jag gick i skolan och har inte egna barn, så jag kan inte jämföra med min egen idylliska skoltid.

Men något fel det vara i samhället/familjerna när ungar/ungdomar beter sig som det beskrivs. Hemskt.

reneesfotoblogg sa...

Lisette: Det tror jag inte ett ögonblick.

Anita: För att dämpa det en aning så låter man inte barnen sluta på samma dag utan man sprider det under minst en vecka. Myndigheterna är alltså medvetna om problemet men väljer att försöka med värktabletter när det är operation som behövs. Vilket totalt misslyckande vårt nuvarande skolsystem är!