Lika bra att lägga sig ner och dö

Man har levt några år.

Ganska många för att vara ärlig.

Man har gillat mat, både att laga och att äta.

Ja, ja, jag vet att det syns men jag har själv tuggat till det och ingen annan har stått för kostnaderna.

Men under min tid här på jorden så har forskare och socialstyrelsen och en djävla massa andra förståsigpåare gjort vad dom kunnat för att maten ska fastna i halsen allt som oftast.

Nu senast är det kött som är på tapeten.

Man förkortar livet om man äter nötkött och fläskkött.

Fisk och kyckling går bra förstås.

Där uppstår det problem eftersom fisken håller på att ta slut säger dom som begriper något.

Den är dessutom ohemult dyr, rena lyxmaten.

I lördags inhandlades ett halvt kilo lax och lika mycket sej till fiskburgare, och det gick på 180:- pixidorer.

För dom pengarna kunde jag köpt lika mycket oxfilé.

I Argentina och övriga Sydamerika äter man mycket kött, tror bestämt att dom äter mest i världen.

Undrar om dom är särskilt kortlivade?

För några år sedan kom en larmrapport om ett gift som bildades vid tillagning i nästan all mat.

Kommer inte ihåg vad det heter, glömsk som jag är och som tur var så var övriga befolkningen lika glömska för det pratar man inte om idag.

Förresten fisken, den är full med miljögifter och könshormoner som förorsakar sterilitet hos den manliga delen av befolkningen så äter vi den så dör homo sapiens ut.

Vi ska äta mycket fett eller inget fett alls.

Vi ska äta GI eller LCHF.

Vi ska vara vegetarianer eller veganer.

Vi ska äta stenåldersmat eller medelhavsmat.

Man kan undra varför forskare lägger så mycket krut på att gräva fram allt som är farligt att äta?

Bottnar det i en rädsla för att dö?

Om man ska följa alla larmrapporter och rätta sig efter det så finns det inte mycket som är ofarligt att sätta i sig.

Jag tror jag föredrar att dö några veckor, månader eller år tidigare.

Tidigare än vem då förresten?