Tog en tur uppåt Billingen och Lerdala för att besöka Arvidstorp, en gård som drivs enligt Amish principer.
Delvis kan man säga för man använder moderniteter såsom elstängsel för att stänga inne djuren vilket Husbonden noterade, och frun i huset använde en rostfri gräddsifon när hon serverade sin egenbakade franska chokladkaka med vispgrädde i caféet.
Dagen till ära var frun och hennes man klädda enligt Amish-sed, huruvida dom är det till vardags vet jag inte.
Det demonstrerades i alla fall lantbrukssysslor med maskiner anpassade för hästar.
Här kördes två-spann, tre-spann och fem-spann.
Man måste respektera och beundra deras åsikter och jag kan förstå deras sätt att förhålla sig till livet men jag skulle aldrig kunna leva på det sättet.
Hade Husbonden brukat jorden på det tidskrävande sättet så hade vi svultit ihjäl för länge sedan.
Här kan man se mer om Arvidstorp.Vilka som tillhör Amish torde väl vara uppenbart. Men gällivarehäng skär genom alla nationer och religioner.
Det kräver en del att få fem hästar att samarbeta och ta i för kung och fosterland.
Detta åkedonet fanns också att tillgå.
Med tanke på "sadeln" så var det nog tur att jag inte skruva ner röven i den.
Då hade jag förmodligen fått tillbringa resten av livet med en åsna mellan benen.Inga kommentarer!
För övrigt tycker jag att Blogger är en ständig källa till irritation.
Här lägger man ner tid på att göra bildkommentarer och på utkastet ligger dom perfekt under bilderna, men så fort det inlägget blir publicerat så flaxar texterna iväg och och det blir skit.
Vad är problemet?
9 kommentarer:
Det här måste jag skriva och berätta för mina Amishvänner! Tror de kommer att skratta gott.
Att vilja leva ekologiskt och vara rädd om jordens resurser tycker jag är utomförträffligt - men för Amishfolket är ju religionen det viktigaste.
Jag hittar ingenting om deras tro när jag läser om Arvidstorp.
Vad beträffar rostfritt, så använder Amishfolket både rostfritt, plast och syntetiska tyger i sina kläder - och barnen har hiskeliga plastleksaker.
Vad jag inte fattar är varför de har klär ut sig till Amish - varför inte nöja sig med att klä sig som man gjorde här för hundra år se'n?
En var blir salig på sin fason.
Margaretha
Margaretha: Det var väl ungefär så jag uppfattade det hela också. Lite spel för galleriet.
mvh R
När jag läst om dem i lokalbladet, så uppfattade jag inte att de var religiösa, utan att det mer handlade om sätt att leva.
Meeen Renée nu har du bara varit ett par kilometer härifrån!
Lena: Det var så vackert på sträckan Axvall-Lerdala så inte förrän vi passerat din by så slog det mig,jamenvisst! Men det var så dags då! Sedan körde vi över Skövde hem, men nu vet jag i alla fall, så känn dig inte säker!
mvh R
Vilken trevlig utflykt o härliga bilder. Hur hittar du till sådana ställen?
Och så får jag tacka för dagens skratt, dina kommentarer är för goa.
Ha en trevlig dag utan åsnan
Lena B
Lena: Den med fyra ben klarar jag mig utan, det blir värre med den andra.
Hur man hittar? Jo, man studerar tidningen Land serru!
mvh R
Det är ju ändå lite kul att några håller liv i gamla traditioner. Även om det blir lite hembygdsmuseum över det hela.
Fantastiska bilder! Kalkonen är helt ljuvlig ju!
Fick nog känslan av att det var lite "show" och det är ju inte svenska traditioner precis.
Finner detta mycket underhållande, då jag är barn i familjen på Arvidstorp.
Ja, de går klädda så även till vardags.
Nej, det är inget skådespeleri.
De har ingen bil, lyssnar inte på musik och lever i stort sett självhushållande.
Skäms på er, dålig research.
Mvh
Vendela
Skicka en kommentar