Apropå Anna Starbrink, L och personalen inom vård och omsorg... 26/4

Det här med kontanter.

Efter att ha blivit nekad gång på gång att betala med kontanter både här och där så rann sinnet på mig och jag bestämde mig för att ställa saken på sin spets.
Vandrade in på banken och begärde att få avsluta ett konto,
-Jaha, ja det ska vi ordna men vilket konto ska vi överföra pengarna till?
-Inget alls, jag vill ha pengarna kontant!
-Va? Äh? Men det går inte för vi har inga pengar, inte så mycket i alla fall.
-Men jag vill ha MINA pengar och det ska vara kontant!
Ska inte närmare lägga ut texten hur den meningslösa konversationen forsatte och där man undrade vad jag skulle med så mycket pengar bl a.  eller varför jag inte kunde ta en postväxel. 
Lite svårt att handla mat för en femhundring med en sexsiffrig postväxel?
Efter långt tjafs föll banktjänstemannen till föga och medgav att han kunde tillskriva huvudkontoret och ansöka om utifall att de kunde betala ut pengarna kontant.Det tog tre veckor sedan fanns de att avhämta på lokalkontoret.
Tyvärr låg jag nyopererad hemma och kunde inte triumfera utan Husbonden fick hämta dem och det grämer mig till denna dag.
Jag har dock lovat mig själv att om tillfälle gives och jag har skrapat hop några korvöre på banken så ska jag göra om det!

"Folk med ångest"....

av Fredrick Backman har fått mig att le, småskratta och gapskratta ett par dagar.
Bl a för igenkänning förstås men också för meningar som exempel: Hon hade druckit så många Gin o Tonic att när hon dog vågade man inte kremera henne på grund av explosionsrisken.
Sånt ska jag inte läsa klockan två på natten för då stör jag Husbonden.