Här kan man läsa och ta sig en rejäl funderare på om man ska fotsätta blogga. Jag tycker att jag är ganska återhållsam med namn i min blogg förutom Karlsson då och alla vet att jag heter Renée och det är klart, man behöver inte vara raketforskare för att ta reda på var jag bor och mitt telefonnummer.
Jag lägger aldrig ut bilder på någon utan att först fråga om lov, i all synnerhet om det är barn.
Naturligtvis kan man blogga och vara helt anonym men då kan det nästan kvitta, då faller ju hela upplägget om "livet på landet".
Det finns snedvridna människor överallt i vårt samhälle och frågan är hur man ska kunna skydda sig.
Det räcker ju faktiskt att ett brev hamnar i fel brevlåda så kan någon lägga sig till med ens personnummer och missbruka det.
Att lägga sig till med någons liv eller att stjäla någons personnummer är ju en viss skillnad.
När man lever sig in i någon annans liv så till den grad att man tappar verklighetsuppfattningen då är man sjuk och i förlängningen kan man kanske bli farlig, stalkers hör ju till den kategorin.
Att använda någons personnummer och t ex köpa saker eller ta lån, det är kriminellt.
Dessvärre så verkar det som om lagens långa arm inte riktigt kan hantera vare sig det ena eller det andra.
I de fall jag läst och hört om i media när det gäller att lägga sig till med en annan människas liv så har det varit kvinnor som opererat och dom som snor personnummer har varit män.
Det finns bloggar som man inte kan komma in i utan bloggarens tillåtelse men hur kul är det?
Ett begränsat antal människor som bloggaren har godkänt och antagligen känner sedan tidigare?
Återigen, då kan det kvitta.
Det är ju mångfalden som inspirerar, i alla fall mig.
Så jag fortsätter väl ett tag till.
Men skulle det vara så att ni upptäcker min dubbelgångare i bloggvärlden så vänligen meddela mig.
Så ska "hon" få veta att hon lever och önska att hon aldrig någonsin varit inne på min blogg!
