Idag har mamma och jag varit på Nossebro månadsmarknad.
I första hand för att handla sommarblommor som kostar ungefär hälften av Plantagens.
Min mamma är en liten människa, väger under femtio kilo.
Hon är 88 år i nästa månad.
Hon bröt lårbenet för några år sedan och har spikar för att hålla ihop det hela.
Hon gjorde klaffbyte i gångna december.
Alltnog, där står vi vid ett stånd för att titta på varor när följande händer:
En två meter lång och ungefär lika bred karl kommer ångande bland människorna likt en stor valrosshane eller ett stort ånglokomotiv och när han passerade oss så ger han mamma en rejäl törn så hon far åt sidan och tappar balansen.
Tack och lov så höll hon sig på benen.
Det var då jag tappade humöret!
Med några raska kliv var jag ifatt mannen och vrålade några icke så väl valda ord.
När han då satte upp käften emot mig SÅ SMALL DET!
Min knytnäve fick ett eget liv och den landade med full kraft på hans överarm (jag nådde inte högre).
Efter ytterligare ordbyte där jag talade om för honom vilket djävla ärkenöt han var så erbjöd han sig i nåder att be mig om ursäkt.
Icke sa nicke, här godtogs inga ursäkter.
Var det någon som skulle ha en ursäkt så var det mamma.
Och se på fan, lommade han inte iväg till henne och bad så hemskt mycket om ursäkt.
SÅ SKA DOM TAS, SKITSTÖVLARNA!
EN RAK HÖGER SÅ LÄGGER DOM SIG!
14 kommentarer:
Han lär säkert sova dåligt ett tag och ha mardrömmar :)
Du ä la för go :)
Vad sa mamma efter det utbrottet?
Lena: Det hoppas jag!
Birgitta: Hon var lite spydig när han kom och bad om ursäkt, hon sa: Jag syntes väl kanske inte?
Men annars tror jag hon tyckte det var befogat med mitt utbrott.
Jösses Renée! Min respekt för dig växer! Å banne mig om det inte härmed är bevisat att Mollie är rätt hund för dig. Kram på dig!
Annika
Jag ler när jag läser det du skriver. Skönt att höra att det finns fler än jag som har ett sånt humör. Rätt åt han fanskapet!
Ha det bra! Kram.
Annika: Det ligger något i det! Fast Mollie slåss ju inte!
Åsa: Fanskapet var rätta ordet!
Liten tuva..........
mvh Sven (tänk på blodtrycket)
Ha ha, du är för härlig!
Sven: Fast här var det tvärs om. En stor rotvälta försökte välta en liten tuva.
Äter redan mediciner för blodtrycket så det är riskfritt.
Christina: Härlig är väl att ta i men ett sju jädrans humör har jag mellan varven.
Helt j...a underbart gjort!
Ah, du är väl för underbar!!! =D
Hälsa mamma!
Mian: Det var i alla fall befogat!
Nilla: Egentligen ska man inte sänka sig till den nivån men ibland tar urkrafterna över.
Haha, jag skrattar så jag kiknar! Vilken syn! :)
Anita: Nu kan också jag skratta åt eländet men just då var jag både rädd och förbannad.
Skicka en kommentar