lördag 27 augusti 2016

Studie i Blåklint




fredag 26 augusti 2016

Bokmal...

....är väl troligt att man kan kalla mig.
Jag läser nämligen så "ögera blör" som dom säger här på landet.
För ett antal år sedan försvann koncentrationsförmågan när det gällde det tryckta ordet och jag kunde under många år inte läsa en bok, kom aldrig längre än till första raden.
Orsaken till det är en annan historia dock kunde jag lösa korsord och blev med tiden riktigt duktig på "svåra" korsordsmakare.
Förra året bytte jag upp mig till en "android" telefon (man vill ju hänga med) och tyckte väl att jag måste utnyttja en del möjligheter.
Såg reklamen för Mofibo och fastnade för möjligheten att kunna läsa så mycket jag ville för en fast summa i månaden.
99:- de första sex månaderna och sedan 129:- per månad.
Gissa om jag har läst?
Över nittio böcker sedan första augusti förra året.
"Mitt namn är inte Miriam" var första, sedan triologin om Maj av Kristina Sandberg och nu har jag halkat in på deckare. Läser just nu Lars Keplers "Sandmannen" som är så utstuderat "uschlig" att jag knappt vågar läsa den i ensamhet.
Trodde inte att det skulle gå att läsa på den förhållandevis lilla ytan som en telefon ändå är men det går utmärkt och jag är glad att jag fått tillbaka glädjen att läsa en god bok.

tisdag 23 augusti 2016

Studie i Vallmo....







måndag 22 augusti 2016

lördag 13 augusti 2016

När sniglarna har tagit sitt.....

...så är blommorna kvar.


onsdag 3 augusti 2016

Mors lilla Olle...

...är det inte men farmors lilla Kalle som älskar blåbär och lätt trycker i sig en halv liter.





 

lördag 30 juli 2016

Clematis och Rallare



Förra året var vi tvugna att ta ner en del gamla träd i trädgården, bland annat det gamla gråpäronträdet som lutade betänkligt över en sidan på huset. Gissningsvis minst hundra år gammalt så det var inte med lätt hjärta beslutet togs. Om man då betänker att skörden sötsyrliga "Grållor" var riklig nästan varje år så gjorde det inte beslutet lättare.
Sedan många år slingrade en Clematis långt upp i grenverket och nog trodde jag att även den skulle få sätta livet till men icke så, vi lämnade en rejäl stubbe och nu har Clematisen vuxit till sig och bildat en "kulle" av vita blommor som blandar sig frejdigt med Rallarrosor och allehanda "ogräs" och tänk, jag tycker det är så vackert med allt detta snärje. 



torsdag 28 juli 2016

Små barn....

... och möblering.
Är det inte konstigt att en person på ca en meter kan ha så långa armar?
Någon sa att dom har teleskoparmar och jag är benägen att hålla med.
Sedan har dom en förmåga att gå upp på tåspetsarna, för att inte säga spetsen på stortån i akt och mening att möblera om på bord och bänkar.
De tidigare så väl genomtänkta och i min smak vackra arrangemangen med någon kristallkaraff, en vacker gammal tekopp och en blomma är numera ett minne blott.
Allt är hopföst längst in och borta från små rara och knubbiga klåfingrar.
En del saker går inte att flytta på, diskmaskinen t ex som har en rad knappar som går att trycka in. Jättekäckt när man försöker köra en disk och den inte går igång.
Jaja, inte röra, nej går in och ut lika fort genom dom små öronen och redan som dryga ett år så har han insett tjusningen med att tänja på gränserna. Han ler sitt vackraste leende och så trycker han in alla knapparna på tv-boxen sedan väntar han med spänning på effekten.
Så, som sagt ommöblering är vad som gäller, en säng i tv-rummet, barnstol i hallen (som lägger fällben för Husbonden så fort han ska gå förbi) en packe blöjor lätt åtkomligt och vällingpaket på köksbänken för att inte tala om barnstol i bilen.
Man är otroligt priviligierad och så tacksam! 

 

tisdag 26 juli 2016

Nya bilder....

....på Pinterest!


torsdag 21 juli 2016

Mitt hjärta!


lördag 16 juli 2016

Nationalgalleriet.....

....here I come!

 

fredag 15 juli 2016

Sven Melander.....


...som stadsminister, Inga-Britt Ahlenius som finansminister och Leif G W Persson kan ta resten ministerposterna så blir det ordning på skiten!

onsdag 13 juli 2016

Sprit...

...alltså alkoholhaltiga drycker är sannerligen inte min starka sida men ibland blir jag lite fundersam.
Rekommendationen är fjorton glas vin för herrar och nio för damer per vecka. 
Då ska man klara sig från att bli alkoholist.
Bortsett från att jag skulle bli full som ett ägg och gå på huvudet i närmaste krusbärsbuske, spy som en katt och få huvudvärk från gehenna så skulle det vara väldigt svårt att trycka i mig av något så surt och illasmakande.
Ja, jag vet, det är inte tänkt att man ska hälla i sig allt på en gång, försökte bara vara lite rolig, och jag vet att mina smaklökar inte är tillräckligt förfinade men jag förstår ärligt talat inte raffinemanget med vin.
Italienare är ju ena hejare på vin och för några år sedan hade jag nöjet att flera kvällar äta på en restaurang i Venedig. Varje gång satt det en gäst några bord bort och varje glas vin spädde han med lika mycket vatten. Väldigt raffinerat måste jag säga.
En annan sak jag funderat på: Varför är det festligare att skåla med något som har alkoholhalt i glaset?
Är det inte seden, gesten, tillfället och anledningen som är det festliga?
Blir det festligare om det som är i glaset kostar hundratals- eller för den delen tusentals kronor och är tillverkat på en speciell plats?
En gulaktig färg, bubblor, en särskild tillverkningsplats? Då vet jag! Herrljunga cider! Dessutom smakar det gott och kostar minimalt.
Gud ska veta att jag har försökt att ta till mig vinet. Åtskilliga flaskor har tagit vägen genom min källare men de allra flesta har hamnat i maten och där kommer det till sin rätt!
Tro nu inte att jag är absolutist eller medlem i någon nykterhetsorganisation eller moraliserar, absolut inte!
Det händer att jag tar ett glas Martini med tillbehör eller en egenhändigt smaksatt nubbe, Hallands fläder är inte dum den heller men ingen ska få mig att joddla över ett dryckjom bara för att det är fint och dyrt och franskt.
Jag missunnar inte de som har kommit på finessen med vin och njuter av det men som den bondtölp jag är så förstår jag det inte.

tisdag 12 juli 2016

Drömma går ju....


lördag 9 juli 2016

Juli 2011......

.....närmare bestämt fredag den 29:e.
Ibland kollar jag på vänstersidan av blogggen på "besökare" och ovanstående datum kom upp.
Nyfiken som jag är så klickade jag för att se vad jag då totade ihop som inlägg.
Det var alltså fem år sedan och jag kan konstatera följande: Inlägget är lika aktuellt nu som då, världen har inte blivit bättre, snarare tvärt om.
Jag saknar diskussionerna i kommentarerna (Nilla t ex.).
Det var engagemang i mina inlägg och det kan jag inte påstå att det är idag, vettefan var det tog vägen.
För engagerad är jag, förbannad, frustrerad och full av indignation över alltings djävlighet men på något sätt har förmågan att fästa det på bloggen försvunnit.
Jag gör inlägg i huvudet men sedan kommer det inte längre, kommer inte upp på skärmen.
Det är plågsamt att ibland inte veta om mina reaktioner över tillståndet i t ex. Sverige där politiker fördelar medlen på ett för mig orättfärdigt och orättvis sätt beror på mig som individ eller om det faktiskt är ett land i förfall där människor enda ambition är att sko sig på andras bekostnad.
När byrådirektörer från alla våra "Verk" har en medelinkomst på 50.000:- i månaden när dom slutat sitt "arbete".
När migrationsverket hyr en lyxkryssare för ca en miljon per dygn för hysa flyktingar. Det blir 365 miljoner om året, pengar som med all säkerhet hade gjort att livsviktiga operationer på våra sjukhus hade kunnat genomföras i tid.
När politiker lyfter 62.000: per månad utan att lyfta ett finger eller ens närvara i riksdagen.
När man inte kan erbjuda ett boende för gamla människor i skriande behov på grund av bristande resurser.
Listan är lång och den tar aldrig slut.
Vad vill jag nu ha sagt med detta?
Att Almedalen just nu hyser en stor del av de människor som är ansvariga för detta och jag kan inte hysa någon respekt för en enda av dom när jag lyssnar på deras undvikande, slingrande (läs retoriska) tillrättalagda svar. 
Ett osammanhängande och veligt inlägg? Säkert, men det kommer från  hjärtat och det är väl mer än man kan säga om de flesta politiker.
Så jag tror vi skiter i detta och lägger in en liten blomma som plåster på såren.



fredag 8 juli 2016

Tidens tand.....

....gnager!
På somliga har det ätits något erbarmeligt.
Är det ingen som kan slå den där Tiden på käften så att tänderna far ut? 

Självförtroendet far i botten när man hittar bilder på sig själv från tidernas begynnelse

Skönhet förgår och fulhet består......

onsdag 6 juli 2016

...och några till....








måndag 4 juli 2016

Fåfängans Trädgård....

... i Långared hade öppen trädgård i går och har specialiserat sig på rosor.
Lite ringrostig är jag med kameran för den används inte så flitigt i dessa turbulenta dagar.
Några bilder blev det mellan skurarna i alla fall.