skip to main |
skip to sidebar
Människor flyger på semester, det gör inte kor.
Människor slänger plastpåsar i havet, det gör inte kor.
Människor kör bil, det gör inte kor.
Människor använder sig av elektronik som växer på soptipparna, det gör inte kor.
Människor äter kött, det gör inte kor.
Människor använder kläder (energislukande och miljöförstörande tillverkning), det gör inte kor.
Människor värmer upp sina hus, det gör inte kor.
Människor använder el, det gör inte kor.
Människor använder konstgödsel, det gör inte kor!
Människor för oväsen, det gör inte kor.
Människor krigar mot varandra, det gör inte kor.
Människor blir utbrända och springer in i väggar, det gör inte kor.
O.s.v. o.s.v.......
Så på det hela taget vore jorden en mycket bättre plats om människor byttes ut mot kor.
Men så är det ju det här med fisandet förstås.
Enligt förståsigpåarna så beror jordens fortsatta överlevnad på det faktum att korna fiser.
Så vitt jag vet så fiser människor också, och ska nu alla bli vegetarianer, precis som kor är så lär det bli etter värre med gaserna i rymden.
En kork i röven på människor kanske är lösningen?
För två år sedan köpte jag ny bil.
Det inköpet var en historia i sig men det kanske jag har bloggat om förut.
Det var inget fel på den bil vi hade men den var så bedrövligt låg så in- och urstigning var ett företag av sällan skådad art.
Alltså blev den en SUV som är betydligt högre och lätt att kliva i och ur.
Dessutom har den en väldigt massa moderniteter baserat på elektronik.
Hälften kunde vara nog eller möjligen en tredjedel för mer utnyttjar jag inte.
Alltnog, redan vid första resan noterade jag att det var en fantastisk resonans i bilen för varje gång däcken gick på de vita strecken både till vänster och höger så lät det som en bongotrumma i bilen.
Resonans är ju bra om man som jag ofta sjunger när jag är ute och kör men jag kunde inte tycka att min röst fick det där lilla extra som t ex i badrummet.
Efter ett tag började jag fundera på om underredet var så undermåligt (på bilen alltså) och möjligen bara bestod av tunn plast och därför förstärkte ljudet.
Man kan vänja sig vid det mesta och det gjorde även jag men efter något år åkte Huliganen med i bilen och jag beklagade mig över oväsendet och uttryckte min irritation över vilken skitbil jag hade köpt för ganska mycket pengar.
-Men mamma, varför kopplar du inte bort det?
-Vadå kopplar bort?
Jag ska inte närmare gå in på hur han gjorde, han pillade på dataskärmen och vips var oljudet borta.
Ridå!
...kan man ju älta tills man kastar upp men nu måste jag påpeka en sak.
Det finns inga födelsedagskort för 90-åringar!
Mellan 1 år och 80 fanns det i blomsteraffären men sedan var det tomt om det ens hade funnits.
Efter 80 ska man inte fylla år tydligen.
Så finns det ju kort där födelseåret står på framsidan men då ska man inte vara född före 1934.
Nu hade jag ju inte tänkt köpa ett där det med stora bokstäver förtydligas att personen ifråga firar sin 90-årsdag eller att hon är född 1929 för det har lilla moster väldigt klart för sig utan att man behöver påpeka det.
Det blev ett litet neutralt kort med några väl valda ord författade av mig själv och två stora krukor med krysantemum att ha på farstutrappan och det blev hon väldigt glad för.
...var ett ord jag inte visste fanns förrän för några veckor sedan.
Eller visste gjorde jag nog för det är ju motsatsen till utopi.
Båda begreppen är lika osannolika...eller?
Det var femtonåringen som fick mig att börja undra över hur saker och ting har förändrats i skolan.
Jag tittade på "Sista brevet hem" som ju är en film baserad på Vilhem Mobergs roman.
Frågade grabben om han läst den författaren ännu men han skakade på huvudet.
Jag frågade vilka svenska författare de läst i skolan men han kunde inte påminna sig att de läst någon överhuvudtaget annat en bok som läraren gett i uppdrag att läsa alldeles nyligen.
-Jaha, var var det då?
-En dystopi!
-Nämen så djävla roligt!
På fullt allvar!
Vad hade min skolgång varit utan alla de svenska författarna?
Selma, Vilhelm, Moa, Ivar Lo, Harry, Hjalmar och Hjalmar o.s.v.
För övrigt kan jag tycka att en utopi är rena fantasifostret, ouppnåeligt men dystopi är väl ungefär så som livet ter sig nu för tiden i det här landet.
