tisdag 30 juni 2009

Klockan är strax efter sex tisdag morgon och solen har varit uppe ett par timmar.
Jag är sval om hela kroppen efter att ha legat i spat en halvtimma.
Klockan fem gick jag ut till "kylan", då var det 27,5 grader i vattnet. I går kväll var det 32 klockan tio.
Eftersom vi inte har något badkar så har jag inte sänkt min eländiga kropp i så varmt vatten sedan min västindien-tid för en så där tjugo år sedan.
På Tobago kunde det bli uppåt en 35 grader bland korallrevens turkosa vatten.
Så klart, i Spaniens varma källor där höll sig vattnet vid pass 40 grader och det kunde faktiskt upplevas lite för varmt innan man väl kom i, men sedan var det underbart och absolut motbjudande att behöva gå upp till den endast 10-gradiga lufttemperaturen.
Alltnog, insvept i ett badlakan vattnade jag ute och inne med nässelvatten (luktar för dj....igt)
njöt av blomprakten (återkommer med bilder) och lyssnade på fågelsången som tyvärr avtar alltmer. Det är bara lärkan som idogt håller på, också svalorna förstås men dom kan man ju inte anklaga för att skönsjunga precis.
Visst sjungs det ännu men då mera uppe i skogen kan jag höra på lite avstånd.
Honungsrosen har gått igång med sitt flor och överdåd och intrasslad i henne klättrar en vit och en blå clematis samt en New Dawn-ros.
I en kruka står ännu morsdags-presenten, en muscatdruva som var tänkt för det nya växthuset och då i en jättstor balja men se där stöter det på patrull.
Druvor har ett jättelångt rotsystem, uppåt en 9 meter läste jag så där sprack det.
Den lär skulla tåla -20 grader så kanske att jag försöker utomhus i något skyddat läge.
Voje, vojne vilka problem man har men nu är klockan snart sju och husbonden och gårdshunden har kommit tillbaka från cykelturen och tidningshämtningen och då kan jag luta mig tillbaka och läsa om världen utanför.
Alltid står där väl något att reta upp sig på!
mvh R
PS. Igår köpte sig Huliganen en bil med cabbe i födelsedagspresent. Gissa om jag kommer att behöva köpa mjölk många gånger om dagen. I alla fall när det är fint väder. DS

söndag 28 juni 2009

Klart!

Dryga 18 kvadratmeters växthus/uterum med spabad i
ena ändan och relax i andra.









Lagom sprutt.


Hela havet stormar.

Behöver jag säga att vi njuter ofantligt.
Costa del sol och costa vad tusan så dyrt, släng er i väggen,
den här "playan" ligger tre meter från min altan, mitt i rabarberna.
Nu ska jag gå ut och sänka min skröpliga lekamen i det
tempererade vattnet för femtioelfte gången idag.
Tjänare!

lördag 27 juni 2009

Papaver och nävor...









Glöm inte att klicka på bilderna!
mvh R

torsdag 18 juni 2009

Trevlig Helg.....

..... alla bloggkamrater!











mvh R


tisdag 16 juni 2009

Dagens "retar gallfeber".....

..... står Bauhaus för.
Igår eftermiddag kom ett reklamblad från det stora varuhuset som har det mesta.
På första sidan, en grupp i det här nya materialet på utemöbler som kan stå ute i åska, hagel och drivis.
Det var dessutom precis den färgen jag ville ha, ljusbrun med enfärgade ljusgröna dynor och grönblommiga kuddar.
Exakt rätt till det nya växthuset.
Och nedsatt pris denna vecka!!!!
Imorse kopplade vi på hästtransporten, körde dryga tre mil och hängde på låset när affären öppnade.
Irrade runt som förblindade hönor utan att hitta den annonserade gruppen.
Efter mycket letande hittade vi en försäljare som glatt meddelade: "Dom sålde vi slut på igår!"
Alltså samma dag som reklambladet kom.
Åter har man gått på detta billiga reklamtricket för att dra kunder.
Vid närmare efterforskning visade det sig att det fanns allt som allt åtta grupper.
Observera, vi befinner oss i storstadsregion med tättbefolkade kranskommuner och man hade lätt kunna sålt minst hundra.
Behöver jag säga att vi inte köpte någon annan grupp istället. Inte på Bauhaus i alla fall.
Jä......a skitaffär! Ursäkta!
mvh R

måndag 15 juni 2009

Sommarmorgnar.....

....är bland det bästa jag vet!






Glöm inte att klicka på bilderna!
mvh R

Hjälper det?

Alldeles nyss på nyheterna:
Socialstyrelsen hotar MAS (sjukhuset i Malmö) med miljonbelopp i vite om man inte slutar att lägga folk i alla upptänkliga utrymmen såsom korridorer, kontor etc.
Då undrar jag: HJÄLPER DET?
Jag är ingen hejarematte men den ekvationen går inte ihop för mig.
Om man tar bort pengar från en redan tidigare hårt ansträngd ekonomi måste väl situationen bli ännu värre?
Nej, här är en räkneoperation som skulle gagna sjukvården bättre:
FOTA ALLA INKOMPETENTA LANDSTINGSPOLITIKER PÅ DET STÄLLET DÄR RYGGEN BYTER NAMN! och använd alla miljonerna som dom kostar i löner till att förbättra sjukvården.
Så kanske svårt sjuka människor kan få den behandling dom behöver!
mvh R
PS Det är inte bra att titta på nyheterna så tidigt på morgonen, man är ju förbannad hela dagen.DS

söndag 14 juni 2009

Morgonens skörd




Pastellakleja


Sommarhage



Iris, den gamla ursprungliga som fanns här före oss


Ursäkta om jag störde på morgonen!


Daggen ligger som florsocker på blombladen

Första riktiga.......

..... sommarmorgonen.
Alldeles ljummet i luften.
Dimslöjor över ängarna.
Solen tränger genom diset.
Koflocken har precis vaknat.
Hästarna mumsar.
mvh R

lördag 13 juni 2009

Här kommer....


...spa-badet dinglande.
Husbonden håller tungan rätt i mun hoppas jag.
Vi kom på att det måste sättas på plats innan väggarna monteras.
Nu är det bara elen och vattnet som fattas sen ska kroppen få vad den tål.


Vet inte om lilla Pia har fått vara med på bloggen förut,
men här är hon i alla fall. En rund dam i sina bästa år (16)
och husbondens arbetskamrat sedan länge.

mvh R

fredag 12 juni 2009

Överkänslig?

Igår skulle jag ta ut en ganska stor summa pengar från banken för att betala spa-badet.
Vis av skadan från i fjol när vi skulle åka hämta husvagnen och glatt stegade in på banken med uttagskvitto i högsta hugg, strax före tre, och fick till svar att så stora pengar måste betällas så tänkte jag att här gäller det att förekomma.
Skulle i och för sig ha pengarna på en postväxel men man vet ju aldrig.
Bestämde att jag skulle ringa banken och fråga om också detta var en beställningsvara.
Nu här det till saken att banken lånar en ganska stor summa pengar av oss utan att betala så särskilt mycket ränta och har genom åren och vårt yrkesverksamma liv fått låna åtskilliga miljoner av våra surt förvärvade slantar.
Slår alltså numret till vårt lokala bankkontor och blir satt på vänt.
Efter fem minuter svarar en telefonist någonstans ute i Sverige och jag ber, något förvånad eftersom jag slagit det lokala numret, att få bli kopplad till kontoret i XX.
Då frågar människan: Vad gäller ärendet?
Redan här stiger blodtrycket och jag tänker: Det ska väl du strunta i, du har väl inte med mina pengar att göra..... men jag samlar mig och säger att jag har en fråga.
Jaha, då kopplar jag till kundtjänst!
Efter drygt tio minuter svarar en stackars människa och jag inser att det ingalunda är mitt lokala bankkontor och då talar jag om för henne vad jag tycker om bankens förmynderi. Stammande, förklarande, säger hon till sist, att naturligtvis ska jag få tala med mitt bankkontor, och är det någon speciell person där?
Nej, det kvittar för jag känner allihop!
Så får jag äntligen tala med en "känning" på banken och läser lusen av henne också för nu är jag uppe i varv och som "tur" är har hon fått avhyvlingar av mig förut så hon behåller sitt lugn.
Vad som är förvånande är att bankkontoret i XX betalar huvudkontoret för "denna tjänst", alltså att svara när man ringer lokalnumret och sedan dirigera vidare.
Detta kan tyckas vara en bagatell och inget att hetsa upp sig för men om ingen säger ifrån så sker ingen förändring, och min tid är lika viktig som bankens.
Om lokalkontoret svarat så hade ärendet varit avklarat på en minut.
Nu tog det uppåt tjugo minuter av min dyrbara tid.
Överkänslig var rubriken, och jag undrar: måste man finna sig i överförmynderi från serviceinrättningar?
Jag har genom åren sagt ifrån till både skattedirektörer och annat, obs av skattemedel avlönade, tjänstemän när jag har blivit överkörd, minimerad och behandlad på ett för mig oacceptabelt sätt.
Om det är att vara överkänslig, då är jag det!
mvh R
PS Skattedirektören i XX frågade om han kunde gå ut utan hjälm när jag var klar med honom!DS

torsdag 11 juni 2009

Lättlagad och trevlig fruktkaka.

Ingredienser:
1 dl socker
4 ägg
2 dl torkad frukt
1 dl farinsocker
4 msk citronsaft
nötter
2 liter whisky

1. Ta fram en mellanstor skål.
2. Kolla whiskyn genom att smaka. Häll whisky i ett decilitermått och drick.
3. Upprepa.
4. Sätt på elvispen.
5. Smaka åter på whiskyn om den fortfarande håller kvalitén.
6. Blanda smöret i en stor skål, lägg i 1 msk socker och vispa igen.
7. Kolla om whiskyn fortfarande är god, drick ännu en kopp. Schtäng av elvischpen.
8. Knäck två hönor och schläng i schkålen tillsammans med all torkad fjukt.
(Här bryter jag ihop och kan inte läsa mer på en lång stund)
9. Sätt på elvipschen igen.
10. Om den fjuktade torken fastnar i schkålen, vrid loss den med en muvschkrejsel.
(Här ligger jag på golvet och vrider mig i magplågor och skrattanfall)
11. Schmaka sen om whischkyn fortfarande är gottschänd.
12. Schen schka du sila 2 dl schalt, eller nåt sånt, de e inte schå noga.
13. Kolla whischkyn.
14. Schila citronsaften, lägg till en mat...sched...och schå socker, eller nåt, va fan...
15. Schmörj ugnen.
(Här ligger alla åhörarna utslagna i skrattparoxysmer)
16, Vrid kakformen på 220 grader, glöm inte att stänga av elvipschen. Släng ut schkålen genom fönschtret och schå kolla sen whischkyn.
17. Gå å lägg dig....vem fan vill ha fjuktkaka?

Tack Brigitte för receptet. Det kommer fram allt som oftast när vi känner för en riktig skrattomgång. Problemet är bara att jag aldrig lyckas komma till slutet när jag ska läsa högt för redan efter nr 8 är jag pantad.

onsdag 10 juni 2009

Läsvärd......

..... är den här bloggen.
Har läst och läst......
Om livet med herr A (Altzheimers) nära inpå.
Om tunga steg och lätta.
mvh R

tisdag 9 juni 2009

Tusen och en natt

Ska berätta om ett bröllop jag hade det stora nöjet att bevista för ett par år sedan.
Min kära vän Adel och hans vackra hustru Nathalie ordnade så att jag fick hänga med, eller snarare skrida med på ett bröllopsfest som dom var inbjudna till.
Kaftan ikläder sig alla kvinnor för fest och Nathalie hade lånat flera stycken av väninnorna för min skull.
Festen började på fredag kväll och vi anlände till brudens hem i den svarta marockanska natten. Parkerade bland alla svarta och silverfärgade BMW och Mercedes i halvmiljonklassen och uppåt.
I trädgården var ett gigantiskt vitt tält uppriggat.
Överallt glittrade det och glimmade från kvinnornas smycken och kaftaner i fantastiska färger. Mörkögda, svarthåriga skönheter också lilla jag! Blond, korthårig, inte precis smal och iförd en för stor kaftan som jag fick lyfta hela tiden för att inte stå på öronen.
I tältet var taket draperat i vitt med minst tio kristallkronor hängande och golvet var täckt med äkta mattor.
Runda bord med vita dukar, tio stolar klädda i vitt runt varje bord och så den mest fantastiska blomsteruppsättning på varje bord.
Längst fram två gigantiska stolar i guld och där satt brudparet.
Hon, strax över tjugo i en kaftan som saknar beskrivning och han, ca trettiofem i mörk kostym.
Min vän sa att dom känt varandra en månad.
Bruden ler vackert.
Alltnog, den marockanska maten är vanvettigt god och det matades på timma ut och timma in: smårätter till en början och sedan helstekt lamm/killing, då kavlar man upp ärmarna och äter med fingrarna, pastilla som är bland det läckraste och som enklast kan beskrivas om en superfrasig paj fylld med duvkött, vindruvor, mandel, honung, kanel........
Till detta dricker man Coca Cola!
Jepp! Coca Cola! Muslimskt land, alltså ingen alkohol. Inte offentligt i alla fall.
Mellan rätterna hinkar man supersött mynta-te.
Uppskattningsvis tvåhundra personer äter och dricker Coca Cola, alltmedan bruden och brudgummen bärs omkring på ett slags bärbräda, var för sig, under hetsig musik av en marockansk musikgrupp från södra delen av landet.
Bruden ler, byter kaftan fyra gånger under ceremonierna, ler ännu mer.
Speciella kvinnor, någon sorts ceremonimästare, klädda på samma sätt tjuter och dansar och bruden ler.
Frukten bärs in, brudparet sitter åter i guldstolarna, bruden ler.
Jag funderar på om man möjligen hängt upp mungiporna med nylontråd och fäst det hela i öronen eller varför inte i de bautastora örhängena.
Vid det här laget är man mätt, bländad både psykiskt och fysiskt, kissnödig och trött.
Strax efter tolv beger man sig hem. Jag drar upp kaftanen till knäna för att kunna kliva upp i den höga Mercedes-jeepen, sätter mig till rätta och uttrycker min förtjusning över att få ha varit med på denna grandiosa fest.
Mina vänner småfnissar och säger: detta var väl inget, detta var ju bara en förfest, vänta bara tills i morgon!
Jodå, på lördag kväll, iförd en annan kaftan, kliver jag in i ett ännu större tält nu i brudgummens hem.
Här har man flugit in en känd festfixare från Paris och här ändras färgerna på väggar och tak hela kvällen.
Ungefär dubbelt så många gäster utspridda på divaner.
Flera orkestrar och en influgen sångerska från USA med pianist.
Här äter man smårätter hela kvällen, sött och salt, t ex små grillspett och mandelkakor med apelsinblomssmak.
Man använder mycket mandel, valnötter, honung, oliver, apelsinblomsessens i matlagningen. Man saltar citroner på stora burkar och använder sedan skalet som smaksättare. Kort sagt det marockanska köket är fenomenalt gott.
För att återgå till festen, ceremonierna är ungefär de samma som föregående kväll, bara lite mer. Och bruden ler även nu.
Och jag ser ut som en fågelholk.
För det är överväldigande, praktfullt och en fantastisk upplevelse och jag är tacksam att få ha varit med.

måndag 8 juni 2009

Sommarbilder


Gallskrikande blåmesunge i det gamla Filippaträdet.
Dom har ett fasligt jobb, både honan och hanen att stoppa
mat i munnen på gaphalsarna.
Och finns det inkomster så finns det utgifter och det ska
städas bort.

Inte är dom så särskilt vackra

Mitt i bilden ligger knipboet.


Dovhjortar som bevakar mig.

Nu när jag ser bilden så inser jag att det nog är en fjolårskalv
och alltså ingen stor ko.
Glöm inte att klicka på bilderna!





Sveriges natur....

.....är fantastisk.
Den som inte inser det måsta vara blind.
Imorse stack jag iväg vid pass kvart i fyra.
Solen hade inte nått över trädtopparna men färgade himlen och molnen intensivt rosaröd. Bara den synen!
Innan jag ens kom fram till bilen så ser jag en stor räv på andra sidan trädgården. Den hoppar över diket och in i hagen med Balder och sedan går den oberört några meter ifrån hästen och nosar i marken.
Ställer kosan mot Livered och Kobergs marker. För dom som inte vet så är det prinsessan Desirées och Niclas Silverskiölds fidekomiss med slott och hela midevitten.
Uppåt Mauritzberg sitter det en vettskrämd hare mitt på vägen men som snabbt förpassar sig över diket samtidigt med två rådjur.
Låter bilen gå för egen maskin, kan man göra när man kör diesel, bara att styra.
Det är bara tre grader ute så värmesätet är gott om rumpa och rygg.
Stannar till vid den anlagda sjön där dimman stiger mellan vassruggarna och kanada- och vitkindade gäss, knipor och lite annat smått och gott paddlar iväg med sina små.
Alldeles i strandkanten sticker det upp två svarta saker som rörde sig. För stora för att vara hjortöron alltså måste det vara älg.
Och mycket riktigt, efter sen stund reser sig en stor älgko och promenerar makligt därifrån.
Glömde nämna alla hjortar som hoppar fram och tillbaka runt bilen när man kör i dessa trakter.
Kör vidare och stannar lite längre fram för att knäppa några kort på en grupp hjortar i blandade färger.
Viker av vid ängsladan och glider mot Livereds gård men får plötsligt se två skaror med vildsvin.
Den ena gruppen består av två stora svarta suggor och tio ljusbruna, randiga kultingar.
Den andra gruppen är betydligt större, uppskattningsvis ca trettio djur i olika storlekar. Knäpper några bilder men uppriktigt sagt tycker jag inte att dom är särskilt vackra så.......
Kör vidare och passerar flera grupper med hjortar som oroligt lyfter sina huvud och spanar in den där stora silverfärgade saken men återgår till betandet så länge man kör vidare.
Om man stannar och stänger av motorn då brukar dom studsa iväg.
På hemväg ser jag för andra gången tranparet på strandängen vid Slerebosjön. Dom förpassar sig med långa kliv bort från vägen och närmare boet kan man förmoda. Undrar just om där finns någon eller några små.
Var någonstans kan man se så mycket vilt på så kort tid, så nära civilisationen?
Räv, hare, rådjur, hjort, älg, vildsvin, fåglar av olika slag bl a trana under mindre än en och en halv timma!
Bilder kommer senare.
mvh R

lördag 6 juni 2009

Känner mig......

..... faktiskt lite skyldig.
Om man har en blogg så måste man väl blogga minst varje eller i varje fall varannan dag?
Men om man inte har något som man själv tycker är av intresse......
Fast så klart, bilder har man ju, tusentals.
Hjärnan går på tomgång.
Självkritiken har tagit överhand.
Äh! Nu skiter jag i allting och lyssnar på detta:
http://www.youtube.com/watch?v=TwgLjO_WA_Y
mvh R

torsdag 4 juni 2009

Inspirationen.....

...... tryter!
mvh R