Sedan en vecka har det väsnats under takpannorna med jämna mellanrum.
Starungarna har kläckts!
Undrar om dom är först?
Kråkorna häckar i sitt bo som dom började med förra året. Och det är bra för dom håller borta alla kajorna.
Synd att dom inte håller borta alla Kanadagässen också som gör sitt bästa för att beta av nysådden likt Egyptens gräshoppsinvasion.
Husbonden har flera gånger trampat ut på åkrarna och skrämt bort hundratals.
Korparna som häckat uppe i skogsbrynet är borta sedan några år. Undrar varför?
Ormvråken har sina bopålar en bit upp i skogen sedan många år och seglar dagligen runt uppe skyn med sitt ödsliga skrik.
Blåmesen som hade sina ungar så lämpligt i kamerahöjd har flyttat dessvärre, kanske lite högre upp för att få vara ifred.
8 kommentarer:
Visst är det härligt att veta att man har så många grannar i buskar och snår. Här har vi en blåmesfamilj som har flyttat in i en låda på husväggen där slangarna till poolvärmen går. Undrar just hur varmt det ska bli där inne i sommar. Men, dom kanske har hunnit flytta ut innan högsommarvärmen sätter in.
Ha en fin helg! Åsa.
Vilken suverän bild på blåmesungen...men vad har den i gapet? Det ser ut som den har svalt ett syskon ;-o
Åsa: Det blir nog kritiskt för jag tror dom har mer än en kull.
Christina: Kan det vara en Harkrank tro?
Renée: Ja, nu ser jag ju vingarna på insekten, det gjorde jag inte i går kväll. En harkrank skulle det kunna vara, mums!
Underbart fin bild på fågelboet! Härliga tider nu när det händer så mycket ute i natuen.
Ha en fin dag! /SA
Christina: Harkrank eller skorpion, samma tuggmotstånd.
SA: Det går bara så snabbt. Det gäller att hänga med i svängarna.
Vilket häftigt foto! Kan känna igen mig i blåmesmamman, dessa skrikiga ungar som bara ska ha! ;)
Jenny: Men dom nöjer sig väl inte med en och annan harkrank plus lite mygg?
Skicka en kommentar