måndag 21 december 2015

Måttet är rågat!

Häromdagen köpte vi en havrenek som av någon anledning fick ligga kvar i bilen (Husbonden glömde den).
Inplastad med rött band och allt.
Igår morse när jag skulle slänga in min jacka där bak i bilen var det fullt med havrekorn  och halm på sätet!
Nu är frågan, var mushelvetet medskickat i plastpåsen med neken i eller har den tagit sig in i bilen utifrån?
Under alla omständigheter så var det ett litet hål på påsen och det var det inte dagen innan.
Ponera nu att den varit med ifrån början, från onsdag till söndag så borde den väl ha dött av syrebrist i plastpåsen?
Så då drar jag slutsatsen att den kommit in i bilen utifrån.
Alltnog, neken åkte ut, Husbonden dammsög minutiöst (hoppas jag) och en fälla gillrades med leverpastej.
Alltså, jag har inga problem med t ex spindlar, getingar och jag svimmar inte inför en mus men jag kan inte svara för hur jag eventuellt kommer att reagera om en mus rasar runt fötterna på mig under framförandet av bilen på motorvägen i hundra knyck eller ännu värre sätter sig på axeln.
För att inte tala om fällan smäller igen mitt i värsta rusningstrafik.
Huliganen kläckte den eminenta idèn att jag skulle överklaga hastighetsboten som droppade in häromdagen och ange galen mus som orsak till min framfart (sex km för fort) men jag vet inte.
 

1 kommentar:

Den där tjockisen sa...

Jag har slutat köpa julkärvar eftersom det visade sig att de enda som uppskattade dem var mössen och rådjuren. Jag hade någon slags romantisk bild av en kärve med röda band och tacksamma söta små fåglar. Som ett julkort ungefär. Tji fick jag. Fåglarna ville hellre äta fula talgbollar fulla av palmolja och skräp. Istället fick jag trädgården full av rådjursbajs och möss. Gjorde inga underverk för julkänslan direkt.