....att plocka in i diskmaskinen.
På ett vettigt och systematiskt sätt alltså.
Det händer att Husbonden förbarmar sig och befriar den överfyllda diskbänken på använt porslin.
När jag sedan ska fylla på så måste jag plocka om allt för ingenting står där det ska.
Allt är hullerombuller utan en tanke på att det ska plockas ur och att var sak har sin plats.
Huliganen är inte bättre han när han efter söndagsbjudmiddagen ska stryka sin mamma medhårs genom att duka av.
Upp och ner och hit och dit utan organisation.
Undrar i mitt stilla sinne och med risk för att få på moppe, om det är typiskt karlar.
7 kommentarer:
Eeeeh... Ska saker och ting plockas in i en viss ordning?
Ibland misstänker jag starkt att jag är man. Ingen simultankapacitet har jag heller.
Och inte tycker jag om shopping.
Har du några andra symptom som tyder på maskulinitet?
Om shoppingen kan jag hålla med dig. Nu för tiden är det ett nödvändigt ont.
Det är allt mycket gnäll också.
mvh Sven
Åh va skönt att läsa att jag inte är ensam om att vara petig med inplocket i diskmaskinen :)
Även jag är superpetig... tur är då att mannen i huset delar samma tanke om ordningen och redan i maskinen.
Däremot känner jag mig lite larvig då besökare vill vara behjälpliga och ställa in disk efter sig och jag ser att de ställer fel...då kliar det i fingrarna och jag är glad att jag kan behärska mig från att ändra. :)
Jag äger ingen/vägrar diskmaskin och diskar för hand varje kväll. Vi är ju bara tre så det går utmärkt särskilt nu när jag dresserat de båda herrarna att ställa disken i rätt ordning i diskhon, alltså så att det inte blir några vältande porslinstorn när vattnet fylls på (tog bara 30 år). I övrigt har väl "herrn i husets" ordningssinne en och annan brist ;)
Men om det är speciellt manligt vet jag inte ... har en ordningsam bror med en fru som inte ens kan stava till ordning.
Annika
Skicka en kommentar