Jag älskar fågelsång, inte tu tal om annat. Det är ju liksom det som är själva sommaren. När dom små liven tystnar strax efter midsommar så saknar man det.
MEN KLOCKAN FYRA VAR ENDA MORGON där går gränsen.
En svarthättehane med ADHD och som dessutom kan klockan!
Jodå, i går morse vaknade jag halv fyra, gick upp och gjorde mig en kopp kaffe och satte mig och väntade. Och si på fan startade inte fjanten exakt klockan fyra! Precis utanför sovrumsfönstret håller han till och lyssnar jag riktigt noga så är där nog en till som han tjafsar med.
Hela dagen håller han på och tystnar inte förrän i kvällningen för att som sagt köra igång exakt klockan fyra.
Ja, ja jag får väl stå ut trots att det ju inte är någon skönsång precis, rena rappakaljan egentligen. Om det ändå hade varit en näktergal.
Blåsippan ute i backarna står
2 dagar sedan
2 kommentarer:
Hahahah....detta känner jag igen och det är så sjukt jobbigt! Och varför kan de klockan??? Jag har en som kommer till mitt sovrumsfönster varje natt klockan halvfyra och så håller han på i cirka fem minuter (om jag inte får ett raseriutbrott innan). Problemet är att jag har en ventil som är öppen precis där så det låter som han sitter mitt i min säng och skriker! Och så har jag ju fyra katter som varje natt i början blev helt uppspelta och kom rusande in, rakt över mig och upp i fönstret för att fånga fågeln, vilket fågeln inte brydde sig om alls! Ja du....jag har varit galen på detta länge! Jag hade det förra året och jag har haft det i år igen! TUrligt nog har den typen slutat nu! (ta i trä, knacka på hästar och allt vad det heter)
Anneli: Man känner sig lite som en bov när man klagar på fågelsången för det är ju ändå det man gått och längtat efter. Men inte i sovrummet och med fyra katter, hujedamej!
Skicka en kommentar