måndag 24 september 2012

Det är tomt i hagarna...

...och nog är dom saknade.
Visserligen finns här nio hästar men dom råmar (rötar säger Husbonden) inte.








13 kommentarer:

Anonym sa...

Vilka underbara bilder på dessa fina djur.

Rajson sa...

Förstår att det känns tomt! Hoppas att djur "flykten" från landsbygden inte går lika långt som tex Tyskland. Där är det helt tomt ute på landet!
Hur katten har du fått till dessa snygga bilder. "Direkt ur kameran" kanske......skulle vissa skriva.Men jag antar att det krävs liiiiite till! Mycket snyggt fångat!

Anna sa...

This is so amazing beautiful... I love the colors, the little bit of frog in the picture and the light is awesome... I love it so much! :))
Greetings from Holland,
Anna

Mian sa...

Dessa bilder kan jag inte se mig mätt på!

reneesfotoblogg sa...

Ingegerd: Tusen tack.

Rajson: Faktiskt inte så mycket pill utan mer dimma på morgonen och ett objektiv som vinjetterar alldeles av sig själv. Men visst har jag "framkallat".

Anna: Thank you for your nice comment. You are right, it is a little foggy and quit early in the morning.

Mian: Då blir du allt ganska mager!

Anonym sa...

Så underbara bilder! Och tänk, "rötar" säger egentligen jag också, fast då förstår bara västgötar av den gamla stammen.
Irene

Birgitta sa...

Vilken tur att du har dom på bild tänkte jag säga men det är klart dom varken råmar eller luktar :-) så jag kan förstå att det känns tomt.

Lena sa...

Men ååå, så vackert och lite sorgligt också.

Ninna sa...

Sorgligt...

reneesfotoblogg sa...

Irene: Trodde det var dialektalt just häromkring men det är säkert som du säger "väschötska".

Birgitta: Nja, lukten kan jag nog leva utan.

Lena: Det är både på gott och ont.

Ninna: Det är tiden, den jobbar inte precis med oss som är orsaken.

Anonym sa...

Vilka helt underbara bilder! Dom skulle jag med sakna. Och alla djur har ju sin speciella plats liksom och kan inte ersättas hur som helst.
Mia

reneesfotoblogg sa...

Mia: Nötkreatur är väl egentligen de enda husdjur som man gillar i flock mer än som individer eftersom dom är så många för det mesta. Men visst saknar man dom, inte minst som fotomotiv.

Ninna sa...

Jo, jag vet att det är tiden. Det gör det kanske ännu mer sorgligt...