måndag 24 augusti 2009

Förtroende

Mitt förtroende för svensk sjukvård har ju som bekant varit minimalt men nu är det noll.
Huliganen opererades i onsdags för sina gallstensbesvär med titthålskirurgi.
Normalt sett så skulle han ha gått hem på fredag.
Idag, måndag ligger han med svåra smärtor, dropp och dränage där gallvätska rinner på sidan om i sådana mängder att man lägger blöjor runt magen på honom.
I fredag sa den då rondgående läkaren att man nog skulle röntga för att kolla om något var fel.
Det var i fredags.
Idag, måndag konstaterade en annan rondgående läkare att man skulle röntga och eventuellt öppna honom för att se efter vad problemet kan vara.
Man har alltså slösat bort tre dagar.
Det var vid tolvtiden idag och jag var där och fick ett snack med läkaren.
Frågade varför man inte opererade direkt när diagnosen var ställd för flera veckor sedan, innan inflammationen i bukspottskörteln, gulsoten, ett misslyckat försök till gastroskopi och ytterligare ett lyckat på Sahlgrenska som han dessutom fick en räkning på.
Det kunde hon så klart inte svara på men hon förklarade att titthålsoperationen hade varit besvärlig eftersom det fanns ärrbildningar och sammanväxningar.
JA MEN DET TROR FAN DET!
Det behöver man inte vara raketforskare för att begripa sammanhanget.
Nu är klockan strax halvfem och inget har hörts!
Är han röntgad, ligger han på operationsbordet?
Jag blir gott och väl vansinnig!

8 kommentarer:

em sa...

Maktlösheten är fasansfull i mötet med den så kallade vården!
Håller alla mina tummar.
Margaretha

reneesfotoblogg sa...

Tack, det kan behövas.
mvh R

Pia sa...

men vafan... :/ hoppas du snart får besked, och att huligann får må bättre. Kram

Christina sa...

Alltså...nu är jag inte med riktigt. Huliganen - är det jycken eller mannen? Sahlgrenska och "läkare" tyder på mannen, men beskrivningen av vården låter som ett dåligt djursjukhus :(

reneesfotoblogg sa...

Tack Pia!
Christina: Det är sonen det gäller och det är fullt förståeligt att det verkar förvirrande.
Husbonden sa just att vi får ringa Jordbruksverket och klaga.
Reglerna för djurhållning är betydligt striktare än för gamla och sjuka i det här landet.
mvh R

Christina sa...

Renée: Aj då. Hoppas verkligen att det har hänt saker sedan du skrev inlägget. Det lät bedrövligt alltihop.

Jag håller tummarna för huligan-sonen.

MonasUniversum sa...

En sak är i alla fall säker; huliganen kan vara jävligt glad över att någon ifrågasätter...även om svaren är beklämmande, eller obefintliga!

reneesfotoblogg sa...

Huliganen är en rätt kaxig typ i vanliga fall (lik mig) men just nu är han ganska småfattig kan jag säga och då är det inte lätt att prata för sin sak.
Dessutom lite drogad med olika cocktails för att hålla smärtan på en någorlunda dräglig nivå.
Kanske är tur att mamazonen är med och håller i ficklampan.
mvh R