torsdag 9 april 2009

Liv och död.....


..... hör till vardagen på en lantgård.

Igår kväll kalvade den sista amkon som egentligen var en kviga.

Det gick inget bra.

Både husbonden och huliganen fick hjälpa till att dra fram kalven.

Den var stor men levde bara någon minut.

Det hjälpte inte med hjärtmassage.

Det var bättre förr, då hade vi veterinären fem minuters väg härifrån oavsett vilken tid på dygnet.

Idag ligger veterinärstationen flera mil härifrån och jourhavande kan vara en halv dag/natt borta.

Under tiden får djuret ligga och plågas och kanske dö.

Det är plågsamt för oss som djurägare att stå bredvid t ex en ko som med blicken ber om hjälp utan att man kan agera och samtidigt veta att det tar många timmar innan hjälp anländer.

Vetrinärskostnaderna har också stigit i höjden till svindlande summor. Inte minst för alla pålagor som staten ska ha.

Två-tre besök av veterinären och man är uppe i värdet av en ko.

Ett besök är lika med tre kalvar.

Kom sen och säg att svenska myndigheter ser till djurens bästa.

Svenska myndigheter ser endast till kronans mångfald!


10 kommentarer:

Hedgren sa...

Så jobbigt för er... Och kanske onödigt med tanke på vad du skriver om veterinären.

Panter sa...

Så trist och tråkigt...
Jag fattar inte hur de organiserar numera. Det är svårt att hitta vetrinärer. Helst bör man ha en i släkten eller som granne.

Christina sa...

Det här var verkligen en bister inblick i hur det är att ha gård.

Så sorgligt med kalven.

Att ett veterinärbesök är lika med tre kalvar är sanslöst och chockerande! Jag får många tankar när jag läser detta.
Inte undra på att man ofta läser om djur som vanvårdas.

reneesfotoblogg sa...

Hedgren: I det här fallet hade det knappast hjälpt om veterinären hade funnits närmare, och kossan mår bra.
Panter: Det är inte organiserat alls och det är det som är problemet. Man ser bara och endast till ekonomin. Djuren får lida utan tvekan.
mvh R

Christina sa...

Eftersom du inte svarade på just min kommentar så är jag rädd för att det blev ngt missförstånd.

Det jag menade var, att med så dyra veterinärkostnader så måste ju många djurägare dra sig in i det längsta för att ha råd att anlita veterinär, och en del kanske hamnar i en väldigt olycklig händelseutveckling...

reneesfotoblogg sa...

Christina: Tro det eller inte men din kommentar fanns inte när jag svarade de andra. Blogger gör underliga saker ibland har jag märkt.
Dina funderingar är helt riktiga och precis som du säger så kan det bli väldigt olyckligt och en nedåtgående spiral som slutar i katastrof. Det är då vi läser om det i tidningarna.
Skulle naturligtvis kunna skriva en promemoria lång som......en långfredag och det kommer väl i sinom tid på bloggen.
Den krassa verkligheten är att den döda kalven ligger på gödselstan till glädje för rävar, korpar och andra fåglar som på ett snabbt och naturligt sätt "återvinner" den. Är djuret äldre så är det lag på "kadaverhämtning" som kan ta några dagar och kostar flera tusen.
Mvh R
Långrandig is my middle-name, ursäkta!

Christina sa...

Aha, var det så det var :)

Jag var bara rädd att jag hade skrivit något som kunde missuppfattas. Ibland kan ens arbete vara ett känsligt kapitel.

Jisses, kostar kadaverhämtning såna svindlande summor också!

ullisen sa...

åh så sorgligt. jag kommer inte på nåt klokare att skriva. vilket i sig också är lite sorgligt... men. får jag skylla den sena timman? jag gör så och hoppas på överseende.

klappa lilla kvigan från mig - fast hon räknas väl som ko nu lilla kossan.

smulan sa...

Reneé: Jag har inte förstått tidigare att du också har djur...

Jag förstår mycket väl dina veterinär-bekymmer. Vi har haft hundavel och har fortfarande ett flertal hundar. För några år sedan hade vi en dräktig tik som inte kunde förlösas på naturlig väg. Vi blev tvungna att åka över 20 mil för att få hjälp med att ta ut valparna. Det blev en dramatisk förlossning som slutade med kejsarsnitt. Två av valparna överlevde. En mycket dyr valpfödsel...

Veterinärer är en bristvara på landsbygden idag. Det är tråkigt och innebär stora problem när djur blir akut sjuka.

När jag var liten fanns veterinär på nära håll. Mamma hjälpte våra kalvar att komma till världen; jag var med ibland...

Men hjälpen fanns nära till hands om det skulle behövas.

reneesfotoblogg sa...

Det där med kejsarsnitt har vi också varit med om, men det är ju lite lättare att lägga in en hund i bilen och åka, i vårt fall blir det ju inte mer än fyra mil till Gbg.
mvh R