Att kasta sten...

... när man sitter i glashus.
Så här är det.
Husbonden rullar upp ärmarna på arbetsskjortan.
Alltså rullar, inte viker.
Resultatet är en hård korv runt varje överarm.
Husbonden har ju som bekant ett jobb som är väldigt "bôsigt", alltså det samlar sig väldigt mycket små partiklar av allehanda slag i alla fickor, uppslag och veck på kläderna.
Hö, halm, sädeskorn, sågspån etc, etc.
Hans kläder hamnar ju i tvättkorgen tillsammans med strumporna som antingen är aviga eller små bollar där nyss nämnda partiklar gömmer sig.
Så kommer husfrun, dvs jag och ska ladda tvättmaskinen och det är då jag blir överhettad:
- Men för själve greve djävulen karl, hur många gånger ska jag säga till dig att ruska ur allt bôs, rulla ut ärmarna och vända strumporna innan du lägger i tvättkorgen?!!!!
Fattar du inte att tvättmaskinen blir förstörd om allt krafset kommer in i systemet och sedan sväller av vattnet? (Om detta vet jag inte men det låter bra.)
Varje gång upprepar sig detta och jag vet faktiskt inte varför jag gastar, men gasta måste jag.
Så, igår laddade jag tvättmaskinen med mina kläder och i morse öppnade jag luckan för att lyfta över till torktumlarn och vad är det första jag får se: två minneskort till kameran!
Husbonden är oskyldig, han fotograferar inte och alla kläderna är mina.
Så drar jag mig till minnes, ja visst, jag stoppade på mig korten häromdagen för den nya kameran "äter" minne.
Snabbt lägger jag undan korten så att husbonden inte ska se att jag faktiskt inte skakar ur mina kläder heller och tänker att jag nog inte ska gasta nästa gång.
Och förresten, allt som oftast tvättar han sina arbetskläder själv så.......
mvh R