onsdag 8 oktober 2008

Smart, smartare, smartast...

Detta hände sig i tidernas begynnelse (typ trettio år sedan).
En morgon låg huliganens undulat Lukas, på rygg i buren.
Benen i vädret, stel som en pinne, han andades inte ens.
Därav drog jag slutsatsen att han var död.
Hur i helskotta skulle jag förklara detta för huliganen utan att trassla in mig i himmel och helvete? Är ju inte religiös så det stör.
Ut med buren på verandan innan huliganen vaknade och iväg till zoo-affären.
Tyvärr inga gröna undulater idag, bara turkosa, gula, vita och alla andra satans färger på PMS-skalan, men inte gröna nej.
Tog en turkos, så nära som möjligt.
Hela vägen hem grunna jag på vad jag skulle säga om huliganen märkte skillnaden.
Ut med en gamla Lukas och in med den som rörde på sig samt låtsades som inget.
Det gick fjorton dagar.
Mamma, har du sett att Lukas har ändrat färg? säger huliganen plötsligt en dag.
Säger du det.......ja visst ja, jag ställde ut honom på verandan så han skulle få lite frisk luft för några veckor sedan. Troligt att solen har blekt fjädrarna en aning, svarade jag.
Jahaaaa.......sa huliganen, och lät saken bero.
Jag vet inte om han gick på det, tror jag ska fråga honom en dag.
Mvh R

2 kommentarer:

pia sa...

haha, klockrent :)

Karina sa...

Hehe...så himla bra