onsdag 24 juli 2013

I´m back!

Ibland blir det inte som man tänkt och planerat.
Inte det minsta!
Det var ju tänkt att Husbonden, Gårdshunden, Pittbullen och jag skulle fara runt som skållade troll i Sveriges land i den inköpta husbilen.
Högst densamma som efter lååång tid av kollande, rundresande till alla, säger alla husbilförsäljare i västra delen av landet och lite utanför blev just denna som varande den bästa för våra hundar. Att den också skulle vara bra för oss själva var av sekundär betydelse.
Packat och klart förra söndagens eftermiddag.
Vi körde bara två mil första sträckan för att få en mjukstart, sedan slog vi läger i Gräfsnäs Slottspark.
Måndag morgon drog vi mot Skara, där konstaterade vi att Gårdshunden, förutom att han definitivt inte gillade läget hade fått blodöra, så då gjorde vi en "göteborgare" (U-sväng) och drog hem igen.
Veterinär uppsöktes dagen därpå och nödiga medikamenter inhandlades.
Efter att ha hämtat krafter genom att få sova i egen säng så stuvade vi in oss igen och ställde kosan norrut.
45:an, Dalsland, Värmland, Dalarna och så var det tänkt Jämtland och Föllinge.
I Sveg insåg vi att det var läge att vända hem igen.
För det första så infann sig inte den där omtalade frihetskänslan.
För det andra, att leta efter P-fickor var och varannan kilometer för att köra in och släppa förbi alla som körde fortare än vi samt valla en hyperventilerande, dreglande Gårdshund gjorde att stressnivån var oroväckande hög.
Så, efter två nätter var vi hemma igen och två gladare hundar får man leta efter när dom slapp ur bilen och kunde rusa runt i trädgården.
Nu förbarmade sig Huliganen över oss och agerade hundvakt så vi kunde sticka iväg ytterligare några dagar.
Men jag väntar fortfarande på den där fantastiska frihetskänslan.
Det där man hade räknat med, att bara kunna stanna till, var som helst för att sova en natt kan man glömma. I alla fall längs med turistvägarna, typ 45:an.
Vi satt i godan ro, dolda av bilen på en icke markerad rastplats när en utländsk, rostig gammal bil med fyra män kom sladdande in i försök att tränga sig in bakom bilen men när dom fick se oss och Gårdshunden fick dom snabbt in backen och rivstartade sig därifrån så gruset sprutade. Det är möjligt att jag har fördomar men jag är övertygad om att bilen varit tömd om vi inte hade varit där.
Och faktiskt så såg du inte en enda husbil som var parkerad ensam någonstans.
Så mycket för den friheten.

Pittbullen har intagit vaktposition

En underbar Camping vid Värmlandsporten där flottarna gled förbi på Klarälven

Tvättning av nykärnat smör på en levande fäbod

Modern fäbojänta.

Levande fäbod innefattar getter



 

13 kommentarer:

Lena Börjesson (Liisanantti) sa...

Vad kul och se dig och dina bilder igen på bloggen.
Och inte ska man stå efter vägkanter min kära fru Karlsson, det är inte riskfritt.
Då får man nog köra in på lite mindre avvägar.

Mian sa...

Vi har haft lite flax när vi har fricampat med vår lilla småfula campingbil. 18 nätter har vi sovit i den, sedan början av juni.
Men vår bil är ju mindre. Dessutom tror jag inte att den ser så intressant ut att bryta sig in i :-)
Vi har hittat hyfsade platser att stå på, ofta nån sorts rastplatser (vid t.ex. naturskyddsomåden/fågellokaler) med tillgång till utedass (vi har ju inga möjligheter att pinka inne...).
Men helt lätt är det absolut inte att hitta bra ställen.
Ibland har vi blundat för nån infoskylt med "Camping förbjuden"... Vi ska ju bara sova några timmar i bilen (som dessutom råkar vara reggad som lätt lastbil).
Vi har ju varit på Öland merparten av nätterna och känner till lite var man kan stå.
Hoppas att ni inte ger upp, vi har tyckt att det har varit ett mysigt sätt att åka runt på.

Lippe sa...

Men ni har provat! :)

reneesfotoblogg sa...

Lena: Undrar om det är riskfritt att stå på Lyckorna?

Mian: Vi har nog kommit på att kolla s.k. ställplatser eller vid sevärdheter. Sista natten stod vi i Åsle Tå och hade tillgång till både el och toaletter. Att kyrkklockan larmade kl sju var bara trevligt.
Kurrebo var ett annat trevligt och vackert ställe vid sjön Åsnen. Kan rekommenderas, toa finns. Om jag förstår det rätt så är det en av Sveriges fågelrikaste sjöar?
Vi ger inte upp men Gårdshundsproblemet måste lösas.

Lippe: Jo, nog har vi provat och det blir förhoppningsvis bättre när vi har fått in vanan.

Sven sa...

Det låter inte som ni har köpt en husbil, snarare ett oxspann,då sov
man ju de två första nätterna hemma.
Nog skämtat,ett par kilometer efter
rondellen vid Nyängen, där Ni kom in på 45-an igen kunde Ni ju ha stannat och fått en kopp kaffe hos oss.
Fricamping är nog inget att rekomendera idag,det är för många bandidos ute på vägarna som aldrig har fått lära sig vad som är mitt och ditt. Tråkigt,men det är sådana
saker som förstör för oss andra som
hade föräldrar som fostrade oss!
Ge Er inte. MVH Sven

Mian sa...

Vill du till Öland kan du få några tips av mig. Maila via Facebook i så fall.
I Blekinge stod vi bl.a. vid Lindö naturreservat och i förrgår natt var vi vid Krankesjön (Silvåkratornet).

Mian sa...

Krankesjön i Skåne alltså... :-)

reneesfotoblogg sa...

Sven: Det hade varit riktigt trevligt, och jag ber att få ha det innestående för kommande resor.

Mian: Tror ganska bestämt att nästa tripp går till Öland och då återkommer jag närmare. Tacksam för alla tips.

ingegerdochstefan sa...

Tråkigt när det inte blir som man tänkt sig. Hoppas att det ordnar sig med hunden och att ni hittar bra ställen att övernatta i framtiden. Antar att du mår bra igen och det är ju skönt nu när det är sommar, eller föresten det vill man ju alltid göra.

Agneta sa...

Hej!

Jag skulle vilja komma i kontakt med dig. Jag heter Agneta Nykvist men är född Holmstedt. Min pappa är släkt i rakt nedstigande led med Adolf Fredrik Holmstedt (stukatören). Du kan maila mig på agneta.nykvist@se.geodiswilson.com

reneesfotoblogg sa...

Ingegerd: Det löser sig säkert med lite tålamod.

Lena sa...

Det blir inte alltid som man tänkt... vår varg gillar inte heller bilresor, så numera är han hemma. Frihetskänslan får man nog träna lite på tror jag. Den kommer.

reneesfotoblogg sa...

Lena: Det lustiga är att han älskar att åka personbil trots att han inte sover utan har full koll. Antar att det faktum att han inte ser vägen i husbilen och därmed tappar kontrollen, gör att han blir så hispig.