Nu ligger den där......

.....så sorgligt knäckt nere i trädgården.

Den vackra gamla linden, vårdträdet som säkert har funnits med sedan huset byggdes för cirka etthundrafemtio år sedan.

Gigantisk, minst femton meter i höjd och med en vidd under de nedersta grenarna som gott och väl gav tre hästar både sol- och regnskydd.

Den har stått pall för både Gudrun, Per och den stora stormen -69.
Till och med Huliganens trädhusbygge har den pallat men idag orkade den inte längre.

Av en underlig anledning tittade jag just då ut genom ett fönster i matsalen där vi vanligtvis inte brukar vara och utan ett ljud så la sig den gamla linden på sidan. Nästan i ultrarapid och ganska surrealistiskt att se, först fattade jag inte vad som hände.

Tacksamt nog så blåste det åt "rätt" håll annars hade vi säkert fått tvärdrag i huset.

Så återstår det för Husbonden att ge sig på med motorsågen och han lär ha att göra en bra stund.

Tror den får ligga till efter jul.