fredag 10 september 2010

Ibland har nöden ingen lag

Inte nog med att vildsvin, gäss och rådjur äter upp och trampar ner säden utan vissa dagar förmörkas himmelen också.
Av svarta fåglar.
I skockar på flera hundra (tror jag) kommer kajorna och slår sig ner på varenda ledig plats i träden och på taken.
Vi trodde att vi hade blivit av med dom eftersom vi för första sommaren på minst tjugo år inte haft några häckande par i skorstenarna. Vi antog att kråkparet som för första gången kläckte ungar i linden, hade kört bort dom.
Men nu är dom på gång!
I mängder!
Husbonden började med att skjuta i luften för att få dom på flykt.
Det funkade....några dagar, sedan var dom tillbaka igen.
Nya skott men så fattade dom att det bara var luftskott och då kom dom tillbaka snabbare.
Smarta är dom utan tvekan.
Då finns det bara en sak, en medicin som hjälper.
Sedan har vi inte sett till några kajor.
Annat än den som hänger i trädet.

2 kommentarer:

Karins fotoblogg sa...

Vackert och otäckt på samma gång. texturen och vinjetteringen gör sig himla bra här. Vi har också kajor som gör sig påminda då och då. Eller rätt ofta. Fy vad tråkiga dom är.

Som sagt: snygg bild! I like.

Ha en skön helg!

nillas liv på pinnen sa...

Usch! Livet är hårt.