....hon och jag. Vi börjar förstå varandra.
I tre år har jag pratat Cane-språk och så plötsligt ska jag göra mig förstådd på Fralla-språket. Inte helt lätt. För att inte säga djävligt frustrerande.
Ibland har jag tänkt att jag ska tänka tanken att jag ångrat mig. Men jag låter inte den tanken få fäste för det vet jag i grund och botten att jag inte gör!
Jag har alltid sagt att det finns hundar och så finns det terrier men nu måste jag lägga till: och därefter kommer frallor!
För varje dag som går och vi förstår varandra så blir hon mer och mer personlig och jag gillar vad som kommer fram.
Gårdshunden har ju också varit liten och ett oskrivet blad och efter att ha danats och fostrats så har han ju blivit en fullvärdig familjemedlem som är så älskad som någon kan vara.
Mollie, den lilla Krågan, kommer att bli en minst lika älskad och viktig medlem i Karlssons familj och det ser jag fram emot, nu när vi börjat tala samma språk.
7 kommentarer:
Ja varje hund är ett eget äventyr. Inte ens de av samma ras och kön kan man förutsäga. Sötare trul-nos får man i alla fall leta efter.
Ja , men kan man göra annat än älska den lilla godingen....
Åsa.
Hon ser för go ut! Nästan så att man vill trycka en puss rätt på nosen, trots att man vet var den brukar kunna vara på för ställen ;)
Skönt att ni börjar bli vänner!
Visst är dom speciella men fullkomligt UNDERBARA
Lycka till med frallespråket det har sina underfundigheter :)
Karin på Fox: Ja, det är ju just det att hon är så bedårande söt vilket gör att man får ännu mer dåligt samvete när man blir galen på henne.
Åsa: Så klart!
Karin: Just det, den brukar bita sig fast i Gårdshundens testiklar!
Fast jag pussar henne ändå.
Birgitta: Jag får väl agera klagomur när du får din lilla pestråtta (hoppas jag).
Det är inte lätt att vara liten... men vem säger att det är lättare att vara stor. Härligt att ni hittat en gyllene medelväg. Jag har en unghund här hemma som far runt som en illbatting just nu. Att leka jaga och tafatt är det som gäller nu... Jag ska jaga och inte få fatt i henne... PUH!
Tuwa: Slyngelåldern är nog den värsta, men man får kondition.
Skicka en kommentar