lördag 30 oktober 2010

Tappa en timma

Nu blir vi av med en timma!
I våras fick vi en timma extra!
Vad är det jag inte begriper?
Har vi inte 24 timmar på ett dygn?
Var någonstans tar man den extra timman som alla säger att man får då vi ställer fram klockan?
Finns det ett lager med ljusa timmar att ta av?
Alla säger ju att det blir ljusare längre när vi ställer fram klockan.
Aha, jag förstår, man sparar den timman som blir över när man ställer tillbaka klockan som nu inatt.
Så lägger man dom på hög på något säkert ställe och tar fram till våren då vi får en timma extra.
Fast den är ju väldigt mörk nu, den timman som tas bort när vi ställer klockan tillbaka..........
Det vete fan hur det går till!

torsdag 28 oktober 2010

Med en dåres envishet......

.... fortsätter jag att ha nästan vita överdrag på dom gamla men så sköna fåtöljerna i teverummet.
Det är inte kompatibelt med två hundar och en Husbonde som inte alltid tänker sig för.
.... fortsätter jag med vita långa gardiner, vita möbler och vita väggar.
Inte heller det är förenligt med en dreglande Gårdshund som ruskar på huvudet ibland så att nyss nämnda interiör mönstras med gråa stänk/ränder. Tror det är ganska ute med stänkmålning.
Efter jul ska jag göra om farstun/grovköket och jag tänker ha panel från golv till tak, vitmålad, jajamänsan.
Vad trodde ni?
Hade tänkt köpa nya fåtöljer före jul och det enda jag kan tänka mig är ......... just det, vita.
Ikeas koncept med överdragsklädsel är en strålande idé och Eketorp finns ju med i varenda hemmahos-reportage i slott som koja och alltid vita.
Nu är detta inget försök att hänga med i trenden med vita hem för det har jag alltid haft, vita väggar och vita gardiner med några få undantag.
Det ligger i släkten, mormor hade det och mamma har det.
Husbonden tycker att vi ska ha skinnfåtöljer, praktiskt och bra, bara att torka av när en lerig hund satt sina spår.
Vi får väl se hur det blir med det!

tisdag 26 oktober 2010

Den sommaren som gick....


söndag 24 oktober 2010

Mormorsrutor!

Jag behöver hjälp!
Härom veckan såg jag i någon tidning, virkbeskrivning på en pläd av mormorsrutor.
Garnet var tonat i olika nyanser av samma färg och alltså ingen "restgarnsfilt".
Har sökt i varenda tidning i huset men kan inte hitta den.
Är det möjligen någon som till äventyrs känner igen beskrivningen?

fredag 22 oktober 2010

Ursula Martinez......

....heter tjejen som uppträder med La Qlique.
Kan tyvärr inte lägga upp klippet från YT men klicka här!
Skrolla ner till den torsdag den 21 oktober. Kommentera gärna!
Bra eller dåligt?
Jag fullständigt älskar det, bara så ni vet!

torsdag 21 oktober 2010

Att dö utan värdighet

En 94-årig kvinna ligger på sitt yttersta.
Hon bor på ett kommunalägt äldreboende sedan flera år.
Hennes buk är fylld med vätska och hon har svåra smärtor.
Kvinnan har dessutom stark ångest och ropar på hjälp.
Under en veckas tid har följande hänt:
Man har kört henne i ambulans till det stora sjukhuset två gånger utan att meddela anhöriga.
På sjukhuset har man snabbt konstaterat att man inte kan göra något och fraktat henne tillbaka till boendet.
Två anhöriga har turats om att sitta vid hennes sida dag och natt.
Äldreboendet har inte kunnat ställa upp med vak då de två har behövt vila.
Inte heller har personalen tillstånd att ge smärtstillande eller ångestdämpande utan det är hemsjukvårdens ansvar.
Hemsjukvården som, när dom väl har kommit givit kvinnan morfin.
Morfin som bara förvärrat situationen och gett kvinnan hallucinationer.
Efter påstötningar av en anhörig så fick den gamla ångestdämpande medicin som gav henne ro några timmar.
Ganska exakt fyra, sedan ringer man på hemsjukvården igen som låter vänta på sig och när dom kommer så har dom ingen ångestdämpande medicin med sig.
Efter mycket om och men så skriver sköterskan ut ett recept på nyss nämnda medicin och en personal ska hämta ut på närmaste apotek. Med pengar som anhörig skickat med för man kommer inte in i den gamlas skåp och hennes plånbok eftersom kontaktpersonalen är ledig och hon har med sig nyckeln!
Observera, man ska betala sin egen medicin för att hållas smärt- och ångestfri under döendet!
Alltnog, det fanns ingen Stesolid på apoteket.
Anhörig ringer till "Apoteket", hamnar i Norrland, telefonisten ringer runt till andra apotek i staden och får napp på ett som ligger i andra änden på stan, minst en timmas körning med bil.
Då, hör och häpna kommer personalen från hemsjukvården på att dom nog har medicinen på "kontoret" och kan låna ut ett par "suppar" och lovar att skicka över dessa samt ger mandat för boendets personal att applicera dessa på den gamla.
Dagen går men inga "suppar" dyker upp.
Anhörig ber att personal ska vända på den gamla och då upptäcker man att hon fått liggsår.
Personal går för att hämta specialplåster, kommer tillbaka med ett för litet och går för att hämta ett nytt.
Personal går för att hämta blöja som inte finns på rummet, kommer tillbaka med fel storlek och går för att hämta en ny.
Under tiden ligger den gamla med uppdragna kläder till armhålorna, helt naken och exponerad medan den andra av personalen står bredvid och väntar.
Framåt eftermiddagen försöker anhörig ta reda på om "supparna" kommit men ingen vet någonting.
Anhörig behöver åka hem (fyra mil) för att sova och försöker få reda på om det finns någon som kan ta över ur personalen. Ingen vet någonting.
Jag ska inte fortsätta att beskriva hur det kan vara att dö en plågsam död utan värdighet.
En av de anhöriga har nyss suttit vid mitt köksbord och berättat, grå i ansiktet av trötthet och på väg hem för att ta itu med vardagen.
Det kanske inte var så dumt med ättestupan när allt kommer omkring.
Heja Sverige!

onsdag 20 oktober 2010

Vem är jag......

....att göra mig rolig över att en kvinna vill ha en man vid sin sida?
Detta betr. gårdagens inlägg.
För det är väl inte så att jag har moraliska aspekter?
Jag rannsakar mig själv och försöker bena upp mina känslor.
Först var det den raljerande tonen med "älsklingar och sovrummet" som fick mig att reagera. 
Inte ska väl en kvinna på 75+ uttrycka sig så?
Varför inte?
Vilken årsgrupp har monopol på det?
Sedan har hon mage att söka en man som är yngre!
Säger bara en sak: Kerstin Dellert! Denna beundransvärda, modiga kvinna som struntade i alla moralister och följde sina känslor.
Förresten, vad vet jag om hur det är att vara 75+ och kärleksfull?
Det kanske kommer att bli riktigt roligt!
Snart nog är man där!
Nej, sanningen är nog att annonsören är en människa att beundra och jag hoppas att hon finner en mysgubbe som har krafterna kvar.

tisdag 19 oktober 2010

Kvällstunden....

...... hade svärmor Gullan.
Ute på landsbygden hade man den tidningen, det hörde till.
Av någon anledning fick vi ett provexemplar i vår brevlåda häromdagen och jag bläddrade snabbt igenom och då föll mina blickar på denna kontaktannons.
Ja, jädrar i det, det kanske finns hopp för en annan också.

söndag 17 oktober 2010

fredag 15 oktober 2010

Lyssna och lär.....

 

onsdag 13 oktober 2010

Jag kan icke räkna dem alla

Vilka då?
Jo, alla helvetes gånger jag hört och sett under dagen som gått att Sverige förlorade fotbollsmatchen.
Från klockan sex i morse och till nu då den är halv sju.
Ska vi utlysa landssorg eller?
Alla sport- och fotbollsintresserade får ursäkta men jag kan inte hitta något som betyder så lite för mänskligheten.
Under tiden hissar dom sakta men säkert upp gruvgubbarna och ingen av dom har så mycket betalt under hela sin livstid som vissa fotbollsspelare har under ett år.
Är det moraliskt försvarbart?

tisdag 12 oktober 2010

Det kunde jag väl aldrig tro......

..... när jag skrev första inlägget på min egen blogg.
Att antalet besök skulle passera tjugofemtusen!

måndag 11 oktober 2010

Idag på morgonen








söndag 10 oktober 2010

Skönt

Vi slappar!
Husbonden på sitt sätt vilket betyder jobbar på som vanligt.
Bonzo flyter ut i sin korg, njuter av att kunna lägga huvudet i mitt knä utan att en pittbulle genast är där och hugger honom i snoken.
Jag kliver runt i köket och vågar lyfta på fötterna utan att vara rädd att trampa nyss nämnda lilla hund.
Hon ska nämligen ligga precis där jag står vid spisen eller diskbänken, helst mellan fötterna.
För det mesta hasar man fram som en kines över köksgolvet. (I alla filmer som handlar om Kina så hasar sig alla personer fram)
Som alla förstår så är Mollie inte hemma!
Hon är på uppfostringsanstalt hos Caesar och Birgitta.
Caesar tror av någon anledning att det ska paras så fort hon kommer så den första dagen går åt att lyfta av honom innan han fattat att hon faktiskt inte löper och Mollie intar missionärsställning så fort han tittar på henne för hon har inte fattat att så gör inte hundar.
Så, efter några timmar så är det slut på den missriktade erotiken och det blir lugnt i Kapernaum.
I eftermiddag ska hon hämtas hem och då är det slut på lugnet....här i alla fall!

lördag 9 oktober 2010

Så det kan bli

På trappan upp till övervåningen har vi en grind fyra trappsteg upp.
Gissa varför?
För att en liten fralla inte ska kuta upp och välta porslinsdockor alternativt tugga i sig antikviteter och elektronik.
Jag har nämligen min verkstad på övervåningen.
I trappan står också ett antal par av mina skor för att nyss nämnda fralla inte ska tugga sönder dom.
Dom står inte i vägen på något vis och jag undviker smidigt att trampa på dom när jag stånkar upp och ner sisådär tio gånger om dagen.
Det klarade inte Huliganen häromdagen när han varit uppe för en pratstund med sin mamma.
På vägen ner samtidigt som han öppnade spärren på grinden trampade/snubblade han på en sko och slog en volt.
Hans fall blev stort!
Två hundar som satt nedanför och väntade pep iväg som skållade troll och jag fick hjärtslag när det dundrade som en redig sprängning för vägbygget.
På vägen ner rev han med sig grinden och satt lätt vimmelkantig på golvet bland diverse skor.
Jag är nu en skoningslös moder och fick naturligtvis hysteriska skrattanfall efter att ha konstaterat att det inte uppstått blodvite i alla fall.
Dagen efter kunde han inte lyfta på armen och hade ONT!
Det blev röntgen men som tur var så var det inga frakturer utan mera muskel/mjukdelsskada så det fixar sig.
Vad kan man nu lära av detta?
Inte ett enda skit för jag kommer att fortsätta ha mina skor i trappan för det är behändigt....för mig!

måndag 4 oktober 2010

Det kom ett mail.......

Grattis, du har vunnit första pris i vår fototävling!
Det var från NetonNet, och ska jag vara ärlig så hade jag totalt glömt av att jag skickat in ett bidrag.
Men så var det, och nu väntar jag på det Canonfina priset. 
En sprillans ny systemkamera, Canon 550  med objektiv till.
Gissa vem jag har att tacka för detta?






















Dom här två! Och med detta fotot.
Tekniskt inte så bra men temat var underläge, och det får man väl säga att det illustrerar.

fredag 1 oktober 2010

I Karibiska Havet ......

......ligger ett land på en ö, granne med Haiti som heter Dominikanska Republiken.
Där är medellönen högre för kvinnor än för män läser jag i denna blogg.
Jag tror jag ska flytta dit!
Där verkar det vara ordning och reda, pengar på fredag!
Dessutom använder damerna sina pengar till att gå på salong för att bli ännu vackrare. 
Smarta brudar!
Och här hemma i ankdammen slår vi oss för bröstet och tror att vi är likställda när vi i själva verket har femton procent lägre lön än männen.
Inte undra på att en del ser ut som fågelskrämmor, dom har ju inte råd att gå på salong. 

Med ögon känsliga för höst